En kompis på låtsas

Ett barn som vill ha en extra tallrik för sin osynliga kompis. Eller ett barn vars låtsashund är den bästa vännen i världen. Att ha en låtsaskompis är inget ovanligt. Och en del av barnets utveckling.

En till mig, en till min kompis. Det är ganska vanligt att barn i förskoleåldern har låtsaskompisar - med det går över.

En till mig, en till min kompis. Det är ganska vanligt att barn i förskoleåldern har låtsaskompisar - med det går över.

Foto: Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Uppsala2008-12-18 08:13
- Låtsaskompisar är inget konstigt. Det är ett sätt för barn att pröva på och öva sig i inför olika situationer eller möten de haft eller ska ha, säger Annica Löfdahl, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Det är barn i förskoleåldern som brukar ha en låtsaskompis och den kan ha flera funktioner.


För barnet handlar det om att kunna tänka abstrakt, alltså föreställa sig saker som inte finns eller kanske kan hända.
- Att föreställa sig saker är en del av barnets utveckling. Även tonåringar och vuxna fantiserar, men på ett annat vis: "hur skulle det kunna vara om jag gjort si eller så", säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
- Barn går mellan fantasi och verklighet. Leken är en sammanblandning av de två, och en låtsaskompis är ett exempel på det.

Det som är bra med en låtsaskompis är att barnet tänker, kommunicerar och pratar - om vad spelar egentligen inte så stor roll, menar Ingrid Pramling Samuelsson:
- Det kan handla om vad som helst. Vill ett barn jättegärna ha en hund, kan barnet hitta på en låtsashund som kompis. Det övar barnet i att känna efter hur det verkligen skulle vara, med allt vad det innebär.
Att ha en låtsaskompis kan betyda mycket för barnet.
- Det kan vara ett sätt att bearbeta problem eller vardagshändelser.
Barnet kan dela med sig av hemlisar och annat till låtsaskompisen. Låtsaskompisen blir också någon att relatera till. Den kanske också har råkat ut för något på dagis - eller inte gillar morötter.

I barnens lek kan det mesta hända.
- Barn har ett brett register i leken, de stoppar in fantasi och verklighet och agerar, leker ut det de tänker på och känner.
- Det finns barn som är extremt aktiva och duktiga på att leka, och de har också ofta låtsaskompisar.
Skulle ett barn fastna i ett beteende, där låtsaskompisen och den påhittade världen helt börjar ta över, är det något som inte står rätt till.
- Här gäller det att säga stopp och söka experthjälp, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
Fakta Låtsaskompis

Att tänka på som vuxen kring låtsaskompisar:

+ Låt bli att psykologisera för mycket kring låtsaskompisen. Att ha en låtsaskompis är ett sätt att få svar på frågor om sig själv och det som händer omkring barnet.
+ De flesta barn som har låtsaskompisar är i 4-5 årsåldern. Sedan brukar de försvinna.
+ Glöm inte att barns världar, leksaker och samtalsämnen kan skilja sig från när du själv var liten, utan att vara "sämre" för det.
+ Bekräfta gärna barnets låtsaskompis, genom att exempelvis läsa om Alfons Åberg och hans kompis Mållgan.
+ Fantasi är en del av barns lek, och den kan man delta i under en period. Men som med allt annat handlar det om att barnet inte får ta över situationen helt och styra tillvaron med sin låtsaskompis.
+ Om låtsaskompisen blir ett "problem" handlar det sällan om det enskilda barnet utan om att det finns svårigheter att reda ut hemma eller i förskolan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om