En gummibåt var först i forsen
Nu, när forsränningen i Fyrisån fyller 30 år, är det på tiden att sanningen om dess ursprung kommer fram. Det tycker Kerstin Unnerstedt och Elisabeth Goa-Guzikovski, som 1975 kläckte idén, i alla år tillskriven manliga teknister.
De fyra började tala om hur festligt det skulle vara att paddla nerför Fyrisån sista april, och tjejerna utmanade teknisterna att göra ett försök.
De nappade genast och försökte hyra en båt vid Ultuna. Kvällen innan sista april meddelade de unga männen att de kammat noll: ingen båt stod att hyra.
Började med gummibåt
—Men då kom jag ju på att jag hade tagit med mig min gula och blå gummibåt när jag flyttade hemifrån, säger Elisabeth och tillägger halvt generat att gummibåten då var en av hennes käraste ägodelar.
Gummibåten togs upp ur källaren, inspekterades och befanns sjöduglig. Nu kunde inte teknisterna ta sig ur vadet.
—Vi lovade att bjuda på choklad och limpmackor med ost om de tog sig nedför Kvarnfallet.
På förmiddagen sista april 1975 sjösattes gummibåten med Hansson/Ahnesjö i Fyrisån vid Skolgatan. Alla som upplevde sista april det året minns hur sällsynt varm och vacker dagen var.
—En och annan Uppsalabo iakttog skeendet och skakade på huvudet åt oss, men särskilt stor uppmärksamhet väckte det inte, minns Kerstin.
Och medan gummibåten sakta närmade sig Kvarnfallet följde Elisabeth och Kerstin springande längs Östra Ågatan dess färd.
Islandsfallet också
När båten nådde Nybron lade den till vid en av trapporna, och forsrännarna, som var både torra och stolta, fick som utlovat choklad och mackor.
—Sedan lyckades vi övertala dem att ta Islandsfallet också.
Därmed hade forsränningens farled utstakats en gång för alla, och en tradition hade sett dagens ljus. För varje år som gått sedan dess har publiktrycket blivit större och farkosterna allt fler och alltmer mer utstuderade.
—Utan oss hade det aldrig blivit någon forsränning på Fyrisån sista april, fastslår de.
Så jobbar vi med nyheter