– Passopp där borta, nu ska vi tömma taket här!
Årets Björklingedag gick verkligen i regnets tecken. Det började med ett ordentligt strilande, utvecklade sig i perioder hoppfullt mot duggregn men lutade mot eftermiddagen snarare mot fullskaligt hällregn värdigt det djupaste Amazonas.
– Nu är jag så van vid ljudet att jag inte längre hör det, regnet alltså, säger Berit Carlsson, som under dagen stått under tältet framför hembygdsgården och sålt våfflor och fika.
De har haft att göra, trots vädret. Ute på planen framför hembygdsgården, strosar Björklingeborna förbi, väl förberedda med regnkläder, paraplyer, stövlar.
– Det är ändå många som har kommit i dag, trots regnet, säger Marianne Olsén, och de andra nickar instämmande. Vid halv två-tiden har de sålt ungefär 280 våfflor. Och än så länge strosar besökarna förbi.
I en annan ände av samhället visar Björklingesonen Kjell Gustafsson teckningar och akvareller. Han är ursprungligen lärare, och har nyligen börjat måla.
– Det var coronapandemin som fick mig att sätta igång. Det blev istället för golf. Man måste prova på nya saker. Det är rogivande.
Även brandstationen höll öppet. Där gick den stora kranbilen i skytteltrafik med barn och besökarna fick se brandmannatest och pröva att slå ut artificiell brand.
– Jag tyckte det var kul. Jag vill bli brandman, deklarerar Elin Lundvall efteråt.
I skogen tvärsöver vägen invigdes Björklinges nya bouleuterion stämningsfullt till ljudet av regndroppar mot bladverket.
– Det ser ut som något från medeltiden och som en löparbana - samtidigt, berättar Andreas Nobel, konstnären bakom träformationen.
– Tanken var att göra en bänk där folk kan sitta, så gillar jag formen, som en läktare. Man kan använda bordet som ryggstöd. Barnen kanske har den som lekplats.
I år var sjunde gången hembygdsföreningen anordnade Björklingedagen, aldrig tidigare har programmet varit lika ambitiöst, förra gången kom 2.000 personer, så det blev lite snopet när regnet kom.
– Och otur när det varit fint så länge! säger ordföranden Lennart Eriksson som vill tacka alla frivilliga krafter, utan vars hjälp dagen aldrig kunnat bli av. I år har föreningen fått ekonomiskt stöd av kommunen, delat ut 2.500 flygblad i brevlådor och annonserat i tidningar och på internet.
– Vi tänkte: "Vi satsar på 3000". Och sedan öppnade sig himlen. Nästa år hoppas vi på solsken.