Enligt en undersökning från SYLF, Sveriges yngre läkares förening, funderar en av fyra AT-läkare på att jobba med något annat.
– Folk har levt hela sina liv på sjukhus och inte skaffat barn för att kliniken premierat det. Nu vill man inte bara ha barn utan kanske till och med hinna med intressen utanför jobbet, säger AT-läkaren Oscar Mattsson.
Han sitter på bänk i skuggan utanför Psykiatrins hus på Akademiska sjukhuset tillsammans med AT-kollegorna Isabella Lepore och Alejandro Campos Cruz. De gör just nu AT-tjänst på vårdcentral och är tre av de AT-läkare som ifrågasätter hur de ska kunna stanna kvar i yrket.
Enligt en ny rapport från Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) funderar en av fyra AT-läkare på att byta yrke. Dålig arbetsmiljö och för hög arbetsbelastning är de vanligaste skälen som uppges. Av alla tillfrågade uppger 45 procent att de inte har någon möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.
Isabella Lepore har haft många samtal med läkarkompisar om hur de ska kunna fortsätta jobba som läkare utan att jobbet äter sig in i privatlivet.
– En vän som gör AT i Stockholm sa att hen nu funderar på att hoppa av utbildningen och bli managementkonsult i stället. Många överväger att börja jobba på vårdcentral, både på grund av en högre grundlön och stora möjligheter att jobba deltid. Work-life-balance blir en allt större faktor i valet av specialitet i vår generation, och där kan inte sjukhusspecialiteterna konkurrera.
Isabella Lepore vill egentligen jobba inom operation eller anestesi. Men alla de specialiseringarna har mycket jourer och obekväma arbetstider. För varje jourpass ska timmarna kompas ut senare, men det är svårt att få ut de där timmarna i tid eftersom det är ständig brist på läkare.
– Då får du i stället timmarna utbetalade som en klumpsumma som blir så stor att du skattar bort det mesta av den samtidigt som du blir utarbetad, säger Isabella Lepore.
Isabella Lapore tänker mycket på balansen mellan arbetsliv och privatliv och kan tänka sig att välja specialisering som inte är hennes största dröm men som gör det möjligt att jobba färre timmar.
Alejandro Campos Cruz som är 31 år beskriver en skiljelinje mellan de unga läkarna och de äldre som accepterat stressiga och svåra arbetsförhållanden för att arbetskulturen tidigare var att "kallet" står över individuella behov.
– Det finns en ökad medvetenhet hos oss unga om att man vill må bra på jobbet. Jag har haft flera tunga och stressiga perioder då jag haft svårt att sova. Det har fått mig att ifrågasätta om jag är klippt och skuren för det här.
Alla tre är nöjda med arbetsgivaren Akademiska sjukhuset, deras kritik är mot yrkets svåra förutsättningar. För Oscar Mattson har det negativa, både under hans AT och när han jobbat som underläkare, varit att det saknats handledare som kan guida och vara ett stöd i svåra situationer. I stället har han antingen fått ringa specialister eller ensam försökt tolka och hantera svårt sjuka patienter.
AT-läkarna Oscar Mattsson, Isabella Lapore, Alejandro Campos Cruz tror att det är få unga läkare idag som är beredda att offra privatlivet för "kallet".
– När man ligger uppe på nätterna och funderar över om man gjort rätt med en patient då går det dessutom ut över patienter nästa dag, säger han.
Fram till 2031 kommer hälso- och sjukvården att behöva rekrytera 10 000 läkare för att möta effekten av demografisk förändring och pensionsavgångar, enligt siffror från SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Isabella Lepore tror att det kommer att bli en utmaning att locka så många nya till yrket.
– Det har blivit lägre intagningspoäng på läkarprogrammet och unga vet att det är ett slitsamt yrke, sjukvården är jämt i kris och det tar lång tid innan man börjar tjäna pengar. Regionerna behöver göra något nu för att unga ska tycka yrket är attraktivt.