Först och främst kan man konstatera att majoriteten av ungdomarna i Uppsala län mår bra eller mycket bra. Det tycker till exempel 86 procent av killarna och 66 procent av tjejerna i årskurs 7.
Men ju längre upp i åldrarna man kommer, ju mindre blir den andelen. Det gäller i synnerhet bland flickorna. Bara sex av tio tjejer i årskurs 2 i gymnasiet tycker att de mår bra eller mycket bra.
Det här visar svaren från cirka 6 500 elever i årskurs 7, 9 samt årskurs 2 i gymnasiet som deltagit i en undersökning gjord av Region Uppsala.
Samma frågor har ungdomar i Uppsala län besvarat 2013 och 2015 och må-bra-siffrorna har sjunkit vid varje mättillfälle. 2013 vittnade exempelvis 82 procent av tjejerna i årskurs 7 om välmående, 2017 är siffran nere i 66 procent.
I undersökningen används ett mått för hur stor andel som har vad som kallas emotionella symptom. Det är en sammanslagning av faktorer som oro, nedstämdhet med mera och kan tyda på att de behöver professionella stödinsatser. Var fjärde gymnasietjej i årskurs två hamnar i den kategorin.
Vad beror det då på att fler unga mår psykiskt dåligt? Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet, har ägnat sig åt frågan i decennier.
– Vi har inte något entydigt svar. Tidigare har det funnits hypoteser som ungdomsarbetslöshet eller att fler växer upp med bara en förälder, men det är tveksamt om detta kan förklara siffrorna.
Han säger att problemet har vuxit sedan början av 1990-talet och att psykiskt illamående sannolikt har olika förklaringar under olika tidsperioder.
– Vi ser nu att ungas användning av skärmar gör att de sover mindre vilket ger psykiska konsekvenser.
Curt Hagquist framhåller att det finns en stark koppling mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa i vuxen ålder.
– Därför behöver skolorna sätta in mer stöd, både för att höja resultaten för elever som inte presterar så bra och för elever som har psykiska svårigheter.
Att erbjuda hjälpinsatser är i första hand en fråga för kommunerna.
– Vi ska ge undersökningsresultatet till kommunerna där bland annat elevhälsan har en viktig funktion att fylla, säger Carin Östling vid Region Uppsala.
De allra flesta unga ser ljust på framtiden för egen del. Värre är det med tilltron för hur det ska gå med världen i stort. Allt färre tror att den går en ljus framtid till mötes och pessimismen är snabbt ökande. Bland tjejerna i årskurs två är det numera bara 18 procent som tror att vår värld står inför en positiv utveckling.