Under stora delar av gymnasiet var Emma deprimerad. Att gå till skolan var en pina, för där kände hon sig dum. ”Jag har aldrig velat vara någon som tar tid och plats och är jobbig”, säger hon.
Det är ovanligt att en kommun betalar en elev pengar för bristande undervisning. Men häromveckan gick Uppsala kommun med på att ge ett skadestånd på 45 000 kronor till i dag 20-åriga Emma.
– Det känns jättebra. Inte främst för pengarna utan för att jag hoppas att skolan lär sig något och att det kan hjälpa någon annan att få bättre stöd. Jag mådde dåligt i tre år och hade nästan inget liv, säger Emma.
När Emma i juni 2021 gick ut gymnasiet från Lundellska skolan i Uppsala hade hon bara godkänt betyg i en fjärdedel av kurserna.
Emma har dyslexi, adhd och en mild form av autism. Det gör att hon bland annat har svårt att koncentrera sig längre stunder, svårt att komma igång med uppgifter och att det kan låsa sig både skriftligt och muntligt – särskilt vid prov – trots att hon kan svaret. På Uppsala musikklasser, där Emma gick högstadiet, hade hon haft ett omfattande stöd.
Inför gymnasiestarten hösten 2018 hade Emma och kommunens gymnasiesamordnare möten med skolledare på Lundellska skolan om särskilt stöd och anpassningar som Emma behöver på grund av sin funktionsnedsättning.
– Men gymnasiesamordnaren var redan innan lite uppgiven och sa att det finns mycket mindre resurser på gymnasiet, säger Emmas mamma Karin.
”Det blir så tokigt när man ska peppa barnet att gå till skolan fastän det är där som felet är” säger Emmas mamma Karin.
Emma började terminen, utan särskilt utformat stöd. Bara några veckor in på höstterminen hade hon svårt att ta sig iväg till skolan.
– Jag kände mig så dum. Jag hängde ju inte med, och det var så jobbigt, säger hon.
När Emmas frånvaro eskalerade tog Emmas föräldrar kontakt med skolan. Skolan startade då en utredning kring Emma och gjorde sedan en åtgärdsplan som bland annat innebar att Emma fick en stödperson. Men stödet var både otillräckligt och fel utformat, menade Emmas föräldrar som gjorde en anmälan till Skolinspektionen.
– Mycket hängde på att jag själv skulle säga till om vad jag behövde för stöd, men det är ju sådant jag inte klarar, säger Emma.
Lundellska skolan är en av Uppsalas största gymnasieskolor.
Skolinspektionen utredde fallet och riktade kritik mot skolan både för utredningen av stödbehovet och stödet i sig. Enligt Skolinspektionen var stödåtgärderna otydliga, för allmänt hållna och svåra att följa upp. "Av kartläggningen går det sammanfattningsvis inte att förstå om eleven har milda svårigheter i sin skolsituation eller om svårigheterna är av omfattande karaktär" skriver myndigheten. Skolinspektionen påpekar också att skolan är skyldig att utreda varför en elev har hög frånvaro.
Efter Skolinspektionens kritik gjorde Lundellska skolan under hösten 2020, alltså på Emmas femte termin av sex, en ordentlig utredning som Skolinspektionen godtog. Men Emma kände sig då så nertryckt och deprimerad att hon inte klarade av att ta sig till skolan. I flera omgångar under gymnasiet åt hon antidepressiva.
– Om hon ändå hade skolkat för att hänga på stan med kompisar ... men hon låg bara hemma i sängen, säger Karin.
Hunden Lovis har varit en tröst när Emma mått dåligt.
Emmas föräldrar är kritiska mot Lundellska skolan, men menar att grundproblemet är att gymnasieskolorna inte har tillräckligt med resurser.
– Många av Emmas lärare har velat väl. Men på 1 200 elever har skolan bara några få speciallärare och en psykolog på halvtid. Inte konstigt att man inte hinner med elever som behöver mycket stöd, säger Anders.
Med hjälp av Talerättsfonden mot diskriminering stämde familjen våren 2022 Uppsala kommun. Emma begärde 95 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd för att kommunen brustit i anpassning av utbildningen. Kommunen bestred kravet, men gick sedan i en förlikning med på att betala 45 000 kronor. Eftersom fallet gjordes upp bakom stängda dörrar finns inget offentligt protokoll över kommunens argumentation.
– Kommunen är skyldig enligt lag att sätta in det stöd som skolan bedömer behövs för att eleven ska gå i mål. Sedan kan jag inte uttala mig i enskilda fall, säger Christine Kastner Johnson, chef för Uppsalas kommunala gymnasieskolor.
Christine Kastner Johnson, chef för de kommunala gymnasieskolorna, vill inte uttala sig om kommunen betalar skadestånd för att man gjort fel.
Huruvida Lundellska skolan brustit i stödet till Emma vill hon inte säga något om.
Innebär inte de 45 000 kronorna att ni anser att skolan gjort fel?
– När man gör en överenskommelse är det en helhetsbedömning. Det kan vara lite osäkert hur domstolen ska döma. I vissa fall kan en överenskommelse också vara till fördel för båda parter för att hålla nere rättegångskostnader.
I ett mejl från Christine Kastner Johnson till Emmas föräldrar, som UNT tagit del av, skriver hon dock att riktlinjerna för hur övergången från grundskolan ska gå till inte följts i det här fallet och att hon "beklagar hur detta påverkat ert barn."
"Vi lär oss av det här som av allt annat. Vi strävar alltid efter att bli bättre", säger Stefan Nyhem, rektor på Lundellska, om kritiken från Skolinspektionen.
Stefan Nyhem, rektor på Lundellska skolan, vill inte säga något om skolans agerande. Om kritiken från Skolinspektionen säger han:
– Vi lär oss av det här som av allt annat. Vi strävar alltid efter att bli bättre.
Har ni tillräckligt med resurser för att ge specialanpassat stöd?
– Ja, jag känner att vi kan anställa resurspedagoger och elevassistenter i den mån det behövs, säger Stefan Nyhem.
Vad gick fel i fallet med Emma?
– Jag kan inte uttala mig i enskilda fall.
Nu går Emma ett specialanpassat program, Andra chansen, på Ellen Fries gymnasium för att ta igen missade kurser. I matte, där hon helt saknade betyg, har hon nu fått A.
– Det känns så skönt, för jag har ju själv vetat att jag är bra på matte. Nu har jag fått bevisat att jag inte är dum, utan att jag inte kom till min rätt förut.