Bo Frick är villaägare och ordförande för Södra Valsätra villaförening. Han har märkt av höjningarna av elnätspriset och oroar sig för ensamstående äldre i sin närhet. "Man undrar hur många kostnadsökningar de klarar av", säger han.
Den totala kostnaden för el består av tre komponenter: skatter, kostnaden för den el man använder (elhandel) och kostnaden för att vara ansluten till elnätet. Elnätspriset sätts av det företag som äger elnätet i kommunen, vilket i Uppsala tätort är Vattenfall. De har alltså monopol på elnätsmarknaden.
Från och med 1 januari 2025 kostar Uppsalabornas elnätsavgift i snitt 30 kronor mer per månad för en lägenhet och 160 kronor mer per månad för en villa. Det meddelade Vattenfall nyligen i ett utskick till sina kunder.
En av dem som mottog utskicket var Bo Frick, som har bott i samma villa i Valsätra i 32 år.
– Man märker att det har varit rejäla höjningar. Vattenfall säger att de behöver pengar till reparationer och utbyggnader. Det känns som att de dumpar alla kostnader på konsumenten, säger han.
Att elnätspriserna stiger både i Uppsala och i landet i stort är inget nytt. Sedan 2014 har elnätspriserna ökat med 42 procent i Uppsala. De senaste två åren har höjningarna varit ännu större. Det visar årets rapport från Nils Holgersson-gruppen, som varje år utreder hur priserna för vatten, värme, avfall och el har utvecklats.
– Det blir dyrare, men vi kan inte göra något åt det. Jag tror att det närmar sig smärtgränsen för många äldre som bor själva, säger Bo Frick.
Från 2023 till 2024 ökade Vattenfall elnätsavgiften i Uppsala med 12 procent – att jämföra med rikssnittet på drygt 5 procent.
– Som kund är det svårhanterligt. Man har ingen möjlighet att byta elnätsleverantör eftersom de har monopol där man bor. Och man kan inte välja bort att vara ansluten till elnätet om man vill ha el, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.
"Elnätet är en samhällsviktig tjänst, och då borde man jobba med en mer modest prissättning", säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen och energi- och hållbarhetsexpert i Hyresgästföreningen.
Alla nätföretag har monopol på just sin marknad. För att elnätspriserna inte ska bli högre än vad som behövs för att driva elnätet, sätter den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) så kallade intäktsramar för företagen.
– Trots att man reglerar avgifterna blir det stora höjningar. Man skyddar inte konsumenten, säger Joachim Höggren.
För att avgöra intäktsramarna räknar man bland annat på vad det skulle kosta att bygga elnätets anläggningar idag. Men kostnaden för att bygga har under en längre tid ökat mer än inflationen.
Därför menar Ei att nätföretagen idag överkompenseras i förhållande till deras utgifter.
– Vi anser att dagens metod inte på ett bra sätt avspeglar företagens faktiska kostnader. Men vi är beroende av lagändringar som ger oss mandat att ändra dagens metod, säger enhetschef Daniel Waluszewski.
Elnätet i Sverige är monopol. I Uppsala tätort med omnejd är det Vattenfall som äger elnätet.
Intäktsramarna för åren 2024-2027 blir 100 miljarder högre än tidigare period, enligt Ei.
– Då finns det risk för att elnätsavgifterna ökar i ännu snabbare takt. För många blir det tufft, särskilt hushåll med små marginaler, säger Joachim Höggren.
Bland Sveriges tre största elnätsbolag ökade Vattenfalls elnätsavgifter mest mellan 2023 och 2024. Vattenfall menar att prishöjningen beror på större efterfrågan på el och att det har blivit dyrare att bygga elnät.
Hur ställer ni er till att Ei anser att ni som nätbolag överkompenseras genom nuvarande intäktsramar?
– Vi tycker inte att det är fråga om överkompensation. Man valde ett index som ska reflektera vad det kostar att bygga, och nu säger de att man inte vill att det reflekteras. Det föder en del frågor, säger Vattenfalls prissättningsexpert Jakob Eliasson.
Kommer priserna fortsätta öka?
– Det kan jag inte uttala mig om nu. Men om kostnaden ökar i ena änden gör den rimligtvis det i andra änden också.