I framtiden tror Elisa Brändén att hon kommer att leva med en man. "Livet blir nog lite enklare. Som att skaffa barn."
Elisa Brändén går i tvåan på Uppsala estetiska gymnasium. För två år sedan, när hon gick i nian i Storvreta, insåg hon att hon är bisexuell.
– Jag upptäckte att jag tittade på tjejer på samma sätt som jag tittar på killar. Först blev jag förvirrad, men sedan kändes det ganska bra. Jag visste flera andra i skolan som inte heller var straighta, och det gjorde det nog lättare.
Ganska snabbt berättade Elisa för sina föräldrar och vänner. Det var egentligen ingen stor grej, säger hon.
– Jag berättade först för min bästa vän, som är straight. Hon sa bara "kul". Mina föräldrar sa att de var glada att jag ville dela det med dem. Pappa brukar fråga mig ganska mycket om sånt han inte förstår av HBTQ-communityt, bara nyfiket och inte alls fördomsfullt.
En stor undersökning av Region Uppsala visar att 10 procent av tjejerna i Uppsala kommun som går i tvåan på gymnasiet definierar sig som bisexuella. Det är väsentligt fler än i andra undersökningar. Bland gymnasiekillarna säger sig knappt 5 procent vara bisexuella, vilket är mer i linje med andra studier bland unga – men en klart högre andel än vad liknande undersökningar bland äldre visar.
– På min skola är det många som är ihop med någon av samma kön och som visar relationen öppet. Men Uppsala estetiska är nog ovanligt accepterande. Det är jätteskönt, man behöver inte vara rädd för att vara den man är, säger Elisa.
Varje måndag eftermiddag har den kommunala fritidsgården Grand mötesplatsen Café Colorful, som riktar sig till HBTQI-ungdomar.
Hon konstaterar att det är så accepterat att det nästan blivit trendigt i vissa grupper att inte vara hetero.
– Kanske söker en del en samhörighet. Jag vet personer som efter ett tag insett att de inte var bisexuella.
I hennes bekantskapskrets diskuterar man ofta frågor som rör sexuell läggning och identitet.
– Är det något man inte förstår är det bara att fråga kompisar. En av mina vänner är gender fluid, alltså känner sig olika i sin könsidentitet från dag till dag.
Elisa Brändén (till vänster) hänger ofta på ungdomsgården Kulturhuset Grand i centrala Uppsala, här är hon med ungdomsledaren Moa Pettersson.
Men alla unga lever inte i en lika tolerant omgivning, konstaterar Elisa Brändén också. En hon känner vågar inte komma ut för sin familj.
– Hens familj är väldigt strikta på grund av religion. Det är jättetråkigt och gör att hen mår ganska dåligt.
Är det lika lätt för killar och tjejer att komma ut?
– Jag tror att det kan vara lite svårare för killar. Det finns ju en rätt stark machokultur. Men jag känner flera killar som är helt öppna med att de inte är straighta och som jag inte tror har några problem.