Ledningen tror att det ska gå att parera nedgången utan fler skolnedläggningar.
De kommunala gymnasieskolorna har 1 118 lediga platser sedan niorna gjort sitt första val till gymnasiet inför hösten. Det är en ökning med 507 platser mot förra året, trots att de kommunala gymnasieskolorna har bantat verksamheten med 114 platser sedan i fjol.
– De siffror som finns nu får man ta med en nypa salt. Men vi lever hela tiden med vetskapen om att elevantalet kommer att minska. Vi jobbar på att få fler att söka våra utbildningar. Det gäller att ta marknadsandelar och vässa vårt kursutbud, säger gymnasiechef Kajsa Weiryd som poängterar att hon bara talar för de skolor som drivs i kommunal regi, inte de självstyrande gymnasieskolorna Jälla-, Boland och Katedral.
Trots att nedgången är kraftig tror hon inte det ska resultera i någon kris för skolorna.
– Vi har ju redan lämnat Linnéskolan och inom två år kommer vi att göra likadant med den kommunala delen av GUC - vi tar inte in fler elever där i år så det är en planerad nedläggning. Vi flyttar också en kockutbildning från lärlingen till Ekebygymnasiet. På så sätt kan vi minska våra lokalkostnader på sikt, säger Kajsa Weiryd.
I övrigt ska bara ”justeringar” göras. Det innebär att en enksild skola kan minskar antalet klasser eller ta in färre elever.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Mohamad Hassan (FP) är mer orolig för utvecklingen än Kajsa Weiryd.
– Ekonomiskt kan det bli kännbart för gymnasieskolorna om så många platser står tomma. Men fullmäktige har tagit hänsyn till att vi får färre elever i sin tilldelning av medel, säger han.
Tror du att skolorna kan tvingas säga upp lärare?
– Det är för tidigt att säga, och en fråga för produktionsnämnden att sköta. Det viktiga är att vi inte påverkar lärartätheten. Vi måste få till en modell där lokalkostnaderna inte överstiger lärarkostnaderna, jag är orolig för att vi kan vara på väg ditåt, säger Mohamad Hassan.
Förhållandet mellan de kommunala skolorna och friskolorna är detsamma som tidigare. Friskolorna har 25 procent av eleverna och de kommunala 75 procent.
– Vi har hållit vår marknadsandel. Friskolorna tar inte fler elever av oss och det visar att vi står stadigt i svängningarna, säger Kajsa Weiryd.