Elevkontakt kräver balansgång

Dagens lärare arbetar i en hård miljö där gränsen mellan vänskaplighet och ofredande ibland är hårfin.
I veckan kom en dom som underkände åtalet mot en lärare i Uppsalaområdet som var misstänkt för sexuellt ofredande. Domen väcker frågor om vad som egentligen räknas som sexuella trakasserier.

- Den som blir utsatt sätter gränserna. Känner en elev sig ofredad ska man acceptera det och man ska aldrig vidröra en elev som inte vill bli vidrörd, säger Metta Fjelkner som är förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund (LR).
- Ett exempel på att eleverna sätter gränsen är när vi började ha datalektioner i skolan på 90-talet. Datorlärarna stod ofta bakom eleven för att hjälpa till, med armarna på var sin sida om eleven, En naturlig position, men många upplevde det som obehagligt. då fick få göra en rekommendation att inte göra så, utan i stället stå vid sidan av. Ett annat exempel är idrottslektioner, hur mycket ska läraren hjälpa till fysiskt? Det finns inte en sanning när det gäller det här men huvudregeln är så lite beröring som möjligt.

Skolmiljön är komplicerad och vad som är okej för en lärare att göra är inte okej för en annan. Elever kan bära med sig upplevelser hemifrån som gör att all form av beröring är negativt laddad.
- En flicka eller pojke som har övergreppserfarenhet tar varje vuxen beröring som en signal, och det är en livsfarlig kombination, förklarar Metta Fjelkner.
Det gäller därför att läraren är mycket medveten om sin roll.
- Ett rykte räcker för att ett vänskapligt grepp ska tolkas fel.

Lärarutbildningarna har en viktig roll i att förbereda lärare för de yrkesetiska frågorna.
- Man måste respektera svårigheter från båda håll. Det finns elever som vill att lärarna ska krama dem medan andra springer lång väg. Man kan aldrig underskatta lärarnas betydelse och det är viktigt att vi lärare diskuterar problemen och är medvetna om att vissa är skyldiga och andra oskyldiga, säger Metta Fjelkner.

Marcus Samuelsson är universitetsadjunkt i pedagogik vid Linköpings universitet och har forskat kring lärarnas yrkesroll. Han tycker inte att man pratar om de här frågorna så mycket som man borde på skolorna.
- Nyligen träffade jag en grupp skolledare och pratade med dem om beröring. Jag frågade lite provocerande hur de såg på beröring som pedagogiskt redskap. Det visade sig att de hade bra koll på beröringens positiva delar. Jag frågade då om de brukade ta strid för lärares rätt att använda beröring som pedagogiskt redskap men då blev det nej.

Allt det här handlar förstås inte om skuld, den som är skyldig till ett övergrepp är alltid skyldig, utan om vilket ansvar lärare och skolledning har för sitt agerande.
- Det blir som ett slags hemlighetsmakeri. I stället för att lyfta fram frågorna i ljuset och diskutera dem förefaller skolorna välja en enklare utväg för att verka handlingskraftiga, säger Marcus Samuelsson.

Han tycker att organisationer som skola och kommuner allt för snabbt vänder läraren ryggen vid anklagelser till exempel om sexuellt ofredande. I stället för att stå upp för elever och lärare, professionellt beskriva hur man gått till väga för att lösa frågan på ett så adekvat sätt som möjligt för samtliga inblandade, kan man få intrycket att skolor försöker tysta ner det och lösa det, på ett för dem, så smidigt sätt som möjligt.
Enligt Marcus Samuelsson är grundskoleförordningen vagt skriven när det gäller vad lärare får och inte får göra, vilket gör att den enskilda pedagogen hamnar i ett utsatt läge.
- Lagen är skriven utifrån principen frihet under ansvar men jag tror inte att det blir enklare med fler riktlinjer. Detta därför att det är svårt att skriva fram tydliga lagar. Arbetet i klassrummen bygger på att läraren har en god relation med eleven för elever är varken bättre eller sämre än vi andra på att ha fördomar.

Skolledningen har ett stort ansvar i de här frågorna.
- Det är inte säkert att den som är anställd själv känner till problemet, säger Metta Fjelkner på LR.
- Skolledningen ska ha en medvetenhet om Socialtjänstlagens anmälningsskyldighet och vad som händer under utredningstiden. Det gäller att vara handlingskraftig och kreativ. Skolorna borde ha en handlingsplan vid anklagelser om sexuella trakasserier vilken rimligtvis ska ingå i deras krishanteringsplan eller plan mot kränkande behandling. Det vore intressant att undersöka i vilken utsträckning skolor kan visa upp en sådan, säger Marcus Samuelsson.
På Jämställdhetsombudsmannen (Jämo) utreder man de fall där skolan har brustit i ansvar. Sedan Lagen om förbud mot diskriminering trädde i kraft har de fått in 29 anmälningar som handlar om sexuella trakasserier. Tre av dem slutade i förlikning, de andra avskrevs.

Elevkontakt kräver balansgång

Det finns lärare som aldrig skulle våga dela hiss med en elev.Var går egentligen gränsen för hur en lärare kan behandla en elev?