Nyligen rapporterade UNT om en enkät med 6 500 grundskole- och gymnasieelever i Uppsala län som visar att andelen ungdomar som uppger att de mår bra har minskat med åren. Av undersökningen framgår exempelvis att 61 procent av gymnasieflickorna i årskurs två tycker att de mår bra eller mycket bra, vilket är en nedgång med 15 procentenheter på fyra år.
– Jag ser rapporten som en tydlig uppmaning från ungdomarna att vi måste jobba mer med de här frågorna, kommenterar Malena Ranch (MP), ordförande i vårdstyrelsen vid Region Uppsala som genomfört undersökningen.
Hur lång tid måste då de barn och ungdomar i Uppsalaregionen vänta på hjälp om de får det tufft psykiskt?
UNT har flera gånger rapporterat om långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Målet för vårdgarantin är att den som söker sig till BUP ska vänta högst 30 dagar på en första bedömning. Hittills i år har BUP i Region Uppsala klarat det kravet för 58 procent av sina patienter.
Betydligt bättre är statistiken när det gäller hur lång tid patienterna får vänta på en fördjupad utredning eller behandling. BUP i Region Uppsala kan erbjuda 97 procent av sina patienter den typen av insatser inom 30 dagar, vilket är bäst i landet.
En del unga med psykiska besvär söker hjälp i skolan. Christina Stenhammar, verksamhetschef vid centrala elevhälsan i Uppsala kommun, säger att det oftast går att komma på samtal hos skolsköterska, kurator eller psykolog inom någon dag om det brådskar.
För att gå i en serie av samtal kan eleven få vänta ett par veckor.
– Egentligen ska elevhälsan främst arbeta förebyggande. Men i och med de långa köerna till BUP och primärvården måste elevhälsan även jobba med att sätta in åtgärder, uppger Christina Stenhammar.
Enligt henne har elevhälsan fått mer resurser på senare tid, bland annat genom ett tillskott av kuratorer. Hon framhåller att det måste till ett förebyggande arbete för att komma till rätta med den press och ångest som många unga lider av.
– Det kan handla om att till exempel en skolsköterska pratar med eleverna om hur de kan hantera stress.
Malena Ranch tycker att sjukvården inom Region Uppsala måste bli bättre på att fånga upp ungdomar med psykiska problem.
– Det behövs fler insatser för att nå dem på ett tidigt stadium. Barn- och ungdomspsykiatrin är en viktig pusselbit men de som kommer dit har ofta en mer komplex problematik, säger Malena Ranch.
Hon vill satsa mer på den så kallade första linjens vård för barn och ungdomar som mår dåligt. Ett led i det arbetet är att Region Uppsala avsätter tre miljoner kronor per år under 2017 och 2018 för samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammars kommuner. De är till för unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa som behöver prata med till exempel en psykolog.
I och med den satsningen har Region Uppsala samtalsmottagningar för barn och unga i sex av åtta kommuner i länet – Knivsta och Älvkarleby saknas än så länge.
Malena Ranch betonar att man måste skilja mellan ungdomar som lider av psykisk ohälsa och de som snarast upplever en allmän olust i form av bristande framtidstro eller vantrivsel i skolan.
– Den undersökning bland elever som Region Uppsala gjort visar att den psykiska ohälsan i klinisk bemärkelse inte ökat sedan 2015. Däremot har det blivit vanligare att ungdomarna upplever att de mår dåligt på andra sätt.