En stor del av undervisningen på högstadieskolor runt om i landet sker just nu på distans och det är en tuff period för eleverna. Många mår psykiskt dåligt. Det säger Martin Karlberg, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet. Han har inte tillgång till någon statistik, men i arbetet som universitetslektor möter han många lärare som är bekymrade över hur eleverna mår. Som förälder till två tonårspojkar märker han varje dag hur svårt det kan vara att få till den struktur som behövs för att få något gjort.
– Även om ungdomarna klarar den digitala tekniken så kräver distansstudier en självdisciplin som många inte är tillräckligt mogna för, säger han.
Det finns elever som är särskilt sårbara för den sociala isolering som distansundervisningen medför, enligt Martin Karlberg. För de som är depressivt lagda innebär skolvardagen en slags beteendeaktivering med styrfart och social påfyllning. Den som tampas med ångest mår betydligt bättre av att vara i skolan än hemma under täcket. Och det kan vara riktigt kämpigt för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel ADHD att finna studiero på egen hand.
– Det finns många saker hemma som distraherar och det kan vara svårt att motstå impulser att göra något helt annat under lektionen, som att stänga av mikrofonen och spela datorspel eller se på TV samtidigt, säger Martin Karlberg.
Inom några veckor inleder Uppsala kommun undersökningen Liv och Hälsa Ung. Den genomförs vartannat år för att kartlägga barn och ungdomars mående. Det berättar Christina Stenhammar vid utbildningsförvaltningen. I år ska det läggas in frågor om hur pandemin påverkat dem.
– Svaren blir viktig kunskap för att förstå problemen och organisera det stöd som behövs för elever som hamnat på efterkälken, säger hon.
Den statliga skolmiljard som delas ut under våren blir ett välkommet tillskott i det arbetet, anser Christina Stenhammar. Hon betonar att även om många elever blivit nedstämda och passiva av distansundervisningen är det inte samma sak som att ha utvecklat psykisk ohälsa. Men eleverna kan behöva mer stöd från elevhälsan i det här läget. Kommunen håller på att ta fram en digital plattform som ska kunna erbjuda sådant stöd.
– Vi vill kommunicera med ungdomarna på ett sätt de är vana vid. Och det är viktigt att vi involverar dem för att förstå hur de mår och vilken hjälp de behöver, säger Christina Stenhammar.