I klassrummet är det tyst. 23 elever och tre lärare har samlats framför skärmen i den nya skolbyggnaden, där ljusa väggar och modern teknik omger dem. Men orden som når dem kommer från en annan tid. En tid av hunger, rädsla och förlust.
– Varje dag i lägret serverades samma mat: en vattnig potatissoppa, säger 90-årige överlevaren Steen Metz som idag bor i USA.
Via Zoom berättar Steen Metz på engelska om sin barndom i Theresienstadt, koncentrationslägret i Tjeckien, där han som åttaåring fördes in tillsammans med sina föräldrar.
Han berättar om bland annat sin far som dog av hunger i lägret. Om de tjeckiska barnen han lekte med – de som en dag försvann, bortförda till Auschwitz. Om den systematiska utrotningen av Europas judar.
I dag oroar han sig för den växande antisemitismen, för skadegörelse riktad mot judiska egendomar.
– Och fortfarande finns det människor som förnekar att Förintelsen ens ägt rum.
Efter föreläsningen får eleverna ställa frågor.
– Hatar du tyskarna? Kan du förlåta dem? säger Raian Abuhatab.
Steen Metz skakar på huvudet.
– Det är inte tyskarna som gjort detta. Det är nazisterna. Jag kan inte förlåta vad nazisterna gjorde med mina föräldrar.
En elev vill veta vad han tycker om dagens konflikter, om kriget i Palestina.
– Det är en hemsk sak. Vi hade inte lärt oss mer av historien, säger Steen Metz.
Men det som förbryllar några elever är att det finns människor som påstår att Förintelsen aldrig hände.
– Det är det sjukaste jag har hört, säger Soraya Pettersson.
– Det finns ju så många bevis på att det hänt, säger Selma Antti.
Läraren Agneta Wenngren är den som sett till att mötet med Steen Metz äger rum. Hon har i flera år ordnat digitala möten mellan elever och överlevare i skolor i Enköping, Östhammar och nu i år i Uppsala. Hon ser det som en unik möjlighet – men också en av de sista.
– De här människorna är över 90 år nu. Listan blir kortare och kortare. Det är eleverna i dag som blir den sista generationen som hör dem berätta.
Hur tänker dagens unga om Förintelsen?
– Det är långt tillbaka i tiden, men vi ser fortfarande nationalistiska krafter och man gör skillnad på människor, "vi" och "dem". Det är någonstans där det börjar, säger historieläraren Ragnar Backelin, och fortsätter:
– Att ta upp Förintelsen är viktigt, för att påminna oss om vad som kan hända när det går riktigt snett.