Studiero i klassrummet har länge varit en hett debatterad fråga. När Maja skrev i UNT 12 september om att "jag är trött på att lektionerna i skolan blir förstörda varje dag" var det många som reagerade på sociala medier. Insändaren var också den tredje mest lästa artikeln på unt.se den veckan. Några dagar senare svarade utbildningsnämndens ordförande Caroline Hoffstedt (s) på UNT:s insändarsida att det Maja berättade var "oacceptabelt" och att "alla elever har rätt till studiero".
– Jag visste inte att det skulle bli så här stort. Jag är glad att hon som skrev i tidningen verkligen uppskattade vad jag sa, säger Maja.
Men fortfarande är Majas studiesituation oacceptabel. Hon går i en klass med 30 högstadieelever – och lektion efter lektion är det störningar och prat.
– Våra öron blir nästan skadade av det här eftersom det aldrig är tyst. Det blir jobbigt i kroppen, vi behöver ha lite tyst.
När Maja beskriver studiemiljön i sin skola är det en skrämmande skildring.
– Jag kan inte koncentrera mig för det är för stökigt i klassrummet. Lärarna står länge och försöker skrika att "nu får ni vara tysta", men det blir inte någon skillnad. De har inget knep eller trix för att få eleverna att lyssna.
Hon tycker att det måste få konsekvenser om en elev stör andra elever, med det blir bara tomma hot från lärarna. Egentligen handlar det om ett fåtal elever, men å andra sidan pratar de konstant.
– Det är jobbigt, man hinner inte förstå eller höra någonting, säger Maja.
Hon berättar att lärarna blir avbrutna och att hela lektioner går åt till att försöka tysta elever.
– Det är inte någon arbetsro.
Ottilia Nilsson som går i åttan på Tiundaskolan håller inte riktigt med.
– Det är tyst, men det är inte alltid jobbfokus.
Hon och Paulina Heerdt går i parallellklasser. De båda eleverna möter tidningen i den nybyggda skolans öppna entré. Inne i skolan är det stora ljusinsläpp och över matsalen hänger ett stort konstverk i form av en droppe som ibland skickar en ljusstråle som fortsätter ut i ringar på golvet.
– Det är väldigt fräscht här, säger Paulina Heerdt.
Men däremot är klassrummen små. Funktionen att en del elever ska kunna sitta i små anslutande grupprum fungerar inte alltid så bra.
– Ibland är det vissa elever som inte vill vara på lektionerna och det kan vara störande för andra, tycker Paulina.
Det största problemet på Tiundaskolan är annars att det saknas lärare, menar Ottilia. Det har varit många nya vikarier och onödiga håltimmar i början av terminen. Det skiljer också mellan olika lärare, hur bra de är på att hålla ordning i klassen.
– Vissa lärare vet man inte är så hårda. Då kanske det blir att man sitter och pratar. Det har blivit en grej. Vissa lärare har man mindre respekt för, säger Paulina Heerdt.
Enligt insändarskribenten Maja är en del elever till och med respektlösa och säga fula ord till lärarna. Främst är det kvinnliga lärare som eleverna inte lyder.
– Det är underligt och fel att det är fler som lyssnar på manliga lärare än på kvinnliga.
Framför allt är det under lärarnas genomgångar som störningarna pågår.
– De elever som lärarna har sagt har problem kan bara gå ut och säga "hej då". "Jaha, ska du gå nu", säger läraren. Det måste finnas strategier för att lösa det här att få tyst på eleverna som pratar och stör mycket, tycker Maja.
Vad vill du att lärarna ska göra?
– Ni vuxna och de som är lärare måste göra något åt det här.
Fotnot: Maja är ett fingerat namn.