När Sigtuna kommun genomförde en enkät bland elever i klass åtta förra året tyckte 14 procent att skolorna ger olika förutsättningar för killar och för tjejer. Ytterligare åtta procent var osäkra. Samtidigt hade killarna som gick ut nian förra året i högre utsträckning behörighet till gymnasiets nationella program än tjejerna i samtliga skolor i Sigtuna kommun.
När Sigtunabygden pratar med en grupp elever på S:t Olofs skola utbryter en diskussion efter det att killarna sagt att de tycker att tjejerna blir bemötta annorlunda än killarna. Killarna upplever att tjejerna oftare kommer undan med saker men det håller tjejerna inte med om.
– Det har ingen betydelse, det är samma för killar och tjejer, säger Lisa Najjar i klass 9c.
Efter diskussionen håller eleverna med varandra om att vem man är som person betyder mer än vilken kön man har i hur man behandlas av lärarna. Att det finns skillnader i hur elever blir bemötta är de dock också överens om.
Magnus Bolander i 9c upplever exempelvis att han alltid blir tillsagd om han sitter och pratar under en lektion, medan de han pratar med i högre utsträckning slipper. Agnes Fjäll, i klass 8b, tycker å andra sidan att hon kommer undan med det mesta.
Johan Adler är rektor på S:t Olofs skola. Han känner igen bilden av att en del killar tycker att de blir orättvist behandlade, men säger att den gruppen är väldigt liten.
– Vi har sett en bra utveckling i den frågan de senaste åren. Men jag är allt annat än nöjd med att det finns en liten grupp som vi inte når fram till, säger han.
Han tror att det finns en bild av att en bra elev är en tyst flicka som sitter långt fram och räcker upp handen, och att elever som känner att de aldrig kommer att passa in i bilden i stället gör uppror mot den. Genom att visa att skolan har höga förväntningar på alla kan eleverna som annars riskerar att känna sig orättvist behandlade också känna sig inkluderade.
Han berättar också om andra saker på skolan för att ge alla elever mer delaktighet, som klassråd och elevråd.
– Elevrådet här på skolan gör väldigt mycket, det måste jag lyfta fram, säger Johan Adler.
Under tre av de senaste fem åren har killarna som går ut från S:t Olofs skola varit behöriga till gymnasieutbildningar i högre utsträckning än tjejerna. De andra två åren låg man i princip jämnt. Eftersom S:t Olof är en liten skola är det svårt att dra några generella slutsatser om olika villkor på den grunden, men enligt Johan Adler finns det tjejer som har problem på skolan.
– År efter år har vi en liten grupp flickor som faller igenom och inte får betyg i fem eller fler ämnen. När någon mår väldigt dåligt och inte orkar engagera sig i skolan krävs det en kraftsamling inte bara från skolan utan från andra instanser som barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten, säger han.
Varför det är just tjejer som faller igenom går inte att säga, enligt Johan Adler, eftersom det rör sig om ett fåtal varje år. Däremot har man sett på nationell nivå att tjejer oftare mår sämre än killar i den åldern.
Han framhåller dock bland dem som har toppbetyg i alla ämnen är fler tjejer än killar. Det tror han beror på att tjejerna i högre grad är inriktade på gymnasieskolor där högra intagningspoäng krävs.
Ordföranden för barn- och ungdomsnämnden, Lola Svensson (S), säger att hon inte har något bra svar på frågan om varför en del elever upplever att kön påverkar ens förutsättningar i skolan. Hon väntar på att se färska siffror från 2011 års brukarenkät, där frågan åter kommer att ställas till elever i årskurs tre, fem och åtta. Den brukarenkäten kommer att genomföras mellan den 7 mars och den 28 mars, och eleverna svarar på internet.
– Mycket handlar om att få till stånd en attitydförändring, säger hon.