”Klistra in ’Jag älskar min mamma’ inom 50 sekunder, annars kommer något hemskt att hända henne.”
Så lyder ett av de kedjebrev som under hösten cirkulerat bland eleverna i årskurs fem på Sunnerstaskolan i Uppsala. Det var en uppskrämd elev som uppmärksammade skolans personal på de hotfulla meddelandena som just nu cirkulerar på Facebook.
Kerstin Göras är klassföreståndare för årskursen och hon fick själv se flera variationer av hoten när en elev valde att visa henne sin sida på Facebook.
– I ett stod det ungefär ”Skicka vidare det här inom 50 sekunder, om du inte gör det så kommer det att ligga en död flicka i ditt rum i kväll”. Det som är obehagligt är att eleverna blir skrämda på riktigt, säger Kerstin Göras.
Sunnerstaskolans personal valde att informera eleverna föräldrar via brev, trots att kedjebreven främst når barnen på deras fritid.
En anledning till skolans agerande var att många av eleverna själva inte ville tala med sina föräldrar av rädsla för att dessa då skulle stänga ner deras konton. I skolans årskurs fem har redan hälften av eleverna nåtts av kedjebreven, eftersom de sprids vidare av barn som känner sig tvungna att följa instruktionerna. Klassföreståndarna har samtalat med de berörda eleverna i ett försök att få dem att sluta sända meddelandena vidare.
– Många elever är rädda för att inte skicka vidare kedjebreven, de tror att något ska hända deras kompisar då. Det är läskigt när barnen sitter själva på sina rum och läser sådana här meddelanden, säger Kerstin Göras.
Enligt Uppsalas barnombudsman, Ida B Lindman, har kränkningar över internet blivit vanligare även bland yngre barn under de senaste åren. Det som började med trakasserier via sms har fortsatt till hot och mobbing via de sociala medierna. Enligt hennes bedömning är skolorna ofta medvetna om problemet men väljer att inte agera, då kränkningarna inte äger rum på skoltid.
– Jag träffar många barn som tycker att det här är jättejobbigt, säger Ida B Lindman. Det är obehagligt eftersom barnen inte är medvetna om konsekvenserna av sitt beteende. Man måste börja prata om det här problemet och visa att det inte är acceptabelt.
Annika Hjelm, som är undervisningsråd på Skolverket menar att när kränkningarna följer med barnen till skolan och in i klassrummet så måste skolan reagera.
Vad har skolan för ansvar vid den här typen av kränkningar?
– Om det är något som påverkar elevernas välmående och skolarbete så är skolan skyldig att agera, säger Annika Hjelm.
Detta kan bland annat innebära uppföljande samtal med barnen om vad som sker på internet men även att man säkrar en bra kommunikation redan innan kränkningen sker. Annika Hjelm menar att det som vuxen kan vara bra att själv gå med i Facebook för att då få en insyn i vad som sker i barnens liv på internet.
Men problemet kan vara svårt att komma åt då barnen, som i fallet på Sunnerstaskolan, inte vill berätta för sina föräldrar om vad som sker på internet. Ida B Lindman menar att det därför är viktigt att som vuxen ta händelserna på allvar, framför allt när det gäller så unga barn som verkligen skräms av hoten.
– Vi har ingen specifik handlingsplan för kedjebrev på Facebook, men däremot vad gäller nätmobbing och liknande som försiggår på internet, säger skolans rektor Bengt Stenberg.
Sunnerstaskolans personal har ingen uppfattning om vem som är källan till kedjebreven, men av språket gissar lärarna att det är någon ungdom som velat skoja vid halloween.