Enligt olika källor till UNT saknas elever på flera skolor i Uppsala, där kommunen misstänker att familjerna flytt Uppsala på grund av en akut hotbild mot familjen kopplad till gängkonflikten inom Foxtrot-nätverket.
Olof Oskarsson, skolområdeschef i Uppsala, säger att han inte kan kommentera detta.
– Uppgifter om elevers frånvaro hanterar vi med sekretess. Men på ett generellt plan kan jag ju säga att om det är så att om vi har elever som lämnar Uppsala eller landet på grund av gängkonflikter så är det fruktansvärt. Det här är en samhällssituation som är helt horribel.
Polisen känner till flera fall där anhöriga till kriminella flytt härifrån. Jale Poljarevius, chef för underrättelsesektionen vid Region Mitt, uppger att en vanlig anledning till att grovt kriminella lämnar Sverige är för att de är rädda att bli skjutna.
– Nu ser vi hur släktingar till kriminella gör samma sak: lämnar landet på grund av hotbilden, säger han.
Det eskalerande våldet skapar oro på Uppsalas skolor, särskilt i de områden som drabbats mest av skjutningarna. Det går också många rykten kring det som hänt och vad som planeras, inte minst bland eleverna.
– Vi har nästan daglig kontakt med rektorer om oron och ryktesspridningen, säger Olof Oskarsson.
Kommunen har skapat en särskild kommunikationskanal så att skolorna kan ha direktkontakt med kommunens säkerhetsavdelning. Några av tipsen från skolorna har fått polisen att skicka ut patruller.
– När vi misstänkt att något är i görningen eller det finns rykten som vi bedömer behöver kollas upp har vi åkt ut till skolor, säger Lisa Sannervik, kommunpolis i Uppsala, som inte kan gå in närmare på vad ryktena bestått i eller vad som hänt sedan.
I några fall har skolor också oroat sig över barnens lekar och språkbruk.
– Det finns en kultur i gängkriminaliteten som uppfattas som lite häftig och som barnen tar efter i språk och lekar. Där behöver föräldrar vara mer uppmärksamma, säger Lisa Sannervik.
Skolorna märker av en stor oro från föräldrar. De hör av sig med frågor, bland annat om de ska låta barnen ta sig själva till och från skolan.
– Det är ju fruktansvärt att människor ska behöva oroa sig för sådant, säger Olof Oskarsson.
Att föräldrar överlag är bekymrade märks också i tips och samtal till UNT. En kvinna skriver till exempel: "Jag känner en stor oro för min son och hans kompisar, de har/har haft anknytning till en tyngre kriminell, denna dödslista med över 100 st på, kontaktas de/familjerna av polisen eller hur ska man agera?"
Lisa Sannervik säger att ängslan generellt är väldigt stor just nu och att polisen får många samtal.
– Man frågar till exempel "Finns min granne med på listan?" och "Behöver vi flytta?"
Tar ni kontakt med de som är på listan?
– Det kan jag inte ge något generellt svar på. Vi har naturligtvis en ganska bra bild över vilka som finns nära de här nätverken som är i konflikt med varandra. De vet i regel själva om att det finns en hotbild, och många lämnar landet.
Hur ska man tänka som orolig förälder?
– Att vi ska leva på som vanligt, men prata om det här med barnen. Och som alltid: ha koll på vad barnen gör på kvällarna.
Ska man säga åt barnen att undvika vissa områden?
– Absolut inte. Man ska leva som vanligt. Samtidigt ska man inte vara naiv, utan reagera på det som känns onormalt och då kontakta polisen.