När Christer Andersson-Gran, som är lärare i svenska och samhällskunskap på Gränbyskolan, nyligen höll ett föräldramöte visade han skärmdumpar av meddelanden som elever skrivit till varandra.
– Det var till exempel grovt kränkande uttalanden om en elevs kropp, och den som fått meddelandet blev givetvis mycket ledsen. Föräldrarna tar sig för pannan när de ser vad barnen skriver.
Den här fredagsmorgonen har Christer Andersson-Gran lektion med klass 9D, som nu sitter i grupper och diskuterar en kortfilm om trakasserier på sociala medier. Några i klassen säger att vuxenvärlden förstorar det som unga skriver till varandra. Det är väl bara att blocka personen som skrivit något taskigt, menar någon, och tycker att sådant som händer utanför sociala medier är värre.
Jag frågar om de tycker att det okej att killar i grupp ropar saker efter en tjej och kommenterar hennes kropp.
– Du menar catcalling? Nej, absolut inte okej. Jag skulle själv känna mig utsatt om det hände mig. Liksom, tänker ni följa efter och våldta mig nu, eller? säger Adam Ahrne.
Vad behöver göras då, för att stoppa sånt och andra former av sexuella ofredanden? undrar jag. Det utbryter en diskussion bland eleverna. Några tycker att man borde prata mer om värderingar i skolan. Någon invänder att sådana diskussioner bara brukar innebära att alla säger sin åsikt, men sedan inte leder vidare.
– Fast man lär sig ju en hel del av diskussioner, säger Fabian Roberntz.
Haris Grbic tror att de flesta redan vet vad som är rätt och fel.
– De vet. Men de gör saker för att de vill vara coola inför kompisarna.
Förra året bjöds RFSU in till Gränbyskolan och höll en utbildning om sexuella trakasserier i skolan. Sofia Blomqvist tycker att den var bra, och säger att hon gärna skulle vilja prata mer om frågan.
– Med Christer pratar vi om såna frågor ibland, men inte så ofta annars.
Fast då ger sig Christer Andersson-Gran in i diskussionen och säger att trygghet och trivsel är sådant som det pratas om regelbundet på mentorstider.
Christer Andersson-Gran upplever att den grova jargongen på sociala medier emellanåt påverkar hur unga pratar med varandra även utanför chattrummen.
– Det har blivit en eskalering. Därför har vi här på Gränbyskolan under de senaste två tre åren höjt vår beredskap mot kränkningar genom utbildningsinsatser för både elever och personal.
RFSU-utbildningen var en av dem, en HBTQ-kurs för lärare en annan. Sådant behövs för att skolans handlingsplaner mot kränkande behandling inte bara ska bli tomma dokument, menar han.
– Som lärare är man normsättare. Jag tycker att det är viktigt att få in de här diskussionerna i alla ämnen.