Elever med autism tränar med livsperspektiv
På Eriksskolans särskola är det individuell träning som gäller. Eleverna har diagnosen autism med utvecklingsstörning och tränar mycket på kommunikation, men också på allt från att knyta skorna till att gå i affärer.
Gustav Olson går på Eriksskolans särskola för barn med autism.
Foto: Robert Henriksson
Den låga ljusa träbyggnaden i Luthagens utkant i Uppsala är specialbyggd för Eriksskolans särskola. När alla elever har diagnosen autism plus en utvecklingsstörning, då funkar det inte med vanliga klassrum. I stället är rummen många och små. Och varje rum används till en särskild aktivitet, vilken illustreras med en bild på dörren.
Eleverna tränar bland annat motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning, allt utifrån träningsskolans kursplan. De cyklar tandemcykel och övar på att åka buss och gå på stan. De tränar på att klä sig, äta på ett bra sätt och gå på toaletten. Men främst handlar skoldagen om kommunikation och socialt samspel.
- Eleverna har svårt att förstå vad de har andra människor till. De har svårt att förstå verbal kommunikation. Ofta är det envägskommunikation i stället för dialog, säger specialpedagog Gunnar Bäckström.
Precis som Erik Södergård kommunicerar de flesta med hjälp av bilder och några tecken.
En elev har lärt sig att läsa.
- Till honom skriver vi samtidigt som vi pratar, så läser han högt och förstår bättre, berättar Ulla Eriksson, förskollärare med specialpedagogik.
Autism är ett svårt funktionshinder. Man har ett annorlunda sätt att tänka och förstå omvärlden, ser detaljer i stället för helheten, kan inte planera sina handlingar. Man lär sig inte genom att härma och har svårt att generalisera sina inlärda kunskaper. Bara för att man har lärt sig att knyta skorna i ett rum, är det inte självklart att man kan knyta skorna i ett annat rum. Och har man lärt sig att åka rulltrappa i Forumgallerian betyder det inte att man kan åka i Åhléns rulltrappa.
Sexårige Lukas Fagerberg tränar på "jag vill ha" och "stor och liten". Som i alla rum är persiennerna stängda för att skärma av en distraherande omvärld. Mittemot sitter barnskötare Maria Reher och säger: Jag vill ha en stor spade. Lukas Fagerberg tittar på bilderna och stampar lite med strumpfötterna i golvet. Sedan pekar han på en spade och får en liten färgbild som han sätter fast med kardborreband på en större bild. En svår uppgift för många, men han är duktig på det här.
Allt arbetsmaterial tillverkar de själva på skolan. Det går åt mycket kardborreband och planeringstid.
Eriksskolans särskola har träningsklass, vilket skiljer sig från grundsärskolan som ligger på en högre nivå. Eleverna har väldigt olika utvecklingsnivå sinsemellan. Varje elev är också ojämn i sin förmåga att lära sig. Ett barn med handikappet autism kan vara på en tolvårings, en treårings och en ettårings nivå på samma gång.
Med strukturerade dagar, tydlighet och rätt hjälpmedel kan barnen utvecklas.
- Vi tränar utifrån ett livsperspektiv, vad barnen bör kunna. Målet är att bli så självständig som möjligt, säger Ulla Eriksson.
Det märks att personalen gläds mycket åt barnens framsteg. Ulla Eriksson berättar om en elev som var livrädd för bussar. Först fick han titta på bilder på bussar. Så småningom kunde han stå vid hållplatsen. Efter år av träning kunde kliva ombord på en buss och åka en hållplats. Nu åker han buss själv till sitt jobb, och till och med byter buss på stan.
FAKTA
I särskolan går elever som inte klarar grundskolans mål och kursplan och som har någon form av utvecklingsstörning eller autismliknande syndrom.
1,71 procent av alla grundskoleelever i Uppsala kommun går i särskola, friskolorna inräknade. En mindre del av dem går i vanlig grundskoleklass, men läser efter särskolans kursplan.
96 miljoner kronor, eller 6 procent, av grundskolans totala budget är vikt för grundsärskolan.
2,4 procent av alla gymnasieelever i Uppsala kommun går i särskola.
65 miljoner kronor kostar gymnasiesärskolan, vilket är 9 procent av gymnasieskolans totala budget.
4 år går de flesta särskoleelever i gymnasiet.
I särskolan går elever som inte klarar grundskolans mål och kursplan och som har någon form av utvecklingsstörning eller autismliknande syndrom.
1,71 procent av alla grundskoleelever i Uppsala kommun går i särskola, friskolorna inräknade. En mindre del av dem går i vanlig grundskoleklass, men läser efter särskolans kursplan.
96 miljoner kronor, eller 6 procent, av grundskolans totala budget är vikt för grundsärskolan.
2,4 procent av alla gymnasieelever i Uppsala kommun går i särskola.
65 miljoner kronor kostar gymnasiesärskolan, vilket är 9 procent av gymnasieskolans totala budget.
4 år går de flesta särskoleelever i gymnasiet.
Så jobbar vi med nyheter