Elever gillar inte gymnasieutredningens förslag
Gymnasieutredningens förslag på ett tionde år i grundskolan för underkända elever är ingen bra idé. Det säger elever som går det individuella programmet vid Uvengymnasiet i Uppsala.
Johanna Touboulidu, rektor Anders Gentzel, Mark Janhunen, Victoria Oscarsson och Julia Carlsson på Uvengymnasiet diskuterar gymnasieutredningens förslag.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Det är en dålig idé med ett tionde år i grundskolan. Det finns elever som inte trivs i grundskolan och som behöver en nystart i stället, säger eleven Johanna Touboulidou.
Hon är en av många bland Uvengymnasiets 235 elever som gått ut Uppsalas grundskolor med underkänt i svenska, matte och engelska. Här på Uvengymnasiet får hon en andra chans. Därefter kan hon läsa vidare på de nationella programmen eller på Uvengymnasiets praktikprogram.
Johanna Touboulidou säger att hon aldrig mått bättre än vad hon gör nu. Flera av skolkompisarna håller med:
- Jag har aldrig varit så mycket i skolan som här. Jag ser skolgången på ett annat sätt än vad jag gjorde innan, säger Victoria Oscarsson.
Skolkompisen Mark Janhunen tycker att lärarna ska ha beröm och de andra eleverna håller med: lärarna är motiverade och uppmuntrar eleverna.
- Man får mycket hjälp på lektionerna här. I grundskolan fick man vänta en halvtimme på hjälp, säger Julia Carlsson.
Eleverna tror inte på idén att ersätta skolor som Uvengymnasiet med ett tionde grundskoleår. Då kommer fler elever att hoppa av efter nian, tror de.
- Det är miljöbytet man vill ha, säger Mark Janhunen.
Enligt lärare som UNT träffar på måndagen saknar drygt 90 procent av eleverna på Uvengymnasiet behörighet till de nationella programmen. Trots farhågor om en nedläggning av de individuella programmen tror lärarna på en fortsättning i någon form.
- Vi tror att vi kommer att behövas. Det är inte alla som kommer att trivas på ett tionde år i grundskolan, säger specialpedagogen Carin Anlér-Fiske.
Skolledningen tänker bjuda in Jan Björklund till skolan. Det är inte första gången som de individuella programmen ifrågasätts. 2003 var frågan uppe och då bjöds dåvarande utbildningsministern Thomas Östros in. Det bidrog till att skolan räddades.
- De har rätt i att många som går individuella program i landet misslyckas. Men hos oss är det väldigt många som lyckas, säger läraren Lennart Svanström.
Han tror inte att förslaget kommer att innebära förbättringar för elever som lämnar nian med underkänt.
- Många elever kommer att falla mellan stolarna. Den största vinsten här är att de går i en liten och trygg miljö där de kan bryta gamla mönster.
Ett riksdagsbeslut om en ändrad gymnasieskola beräknas kunna dröja till sommaren 2009.
FAKTA: Gymnasieutredningen
*Det individuella programmet som riktar sig till elever med behov av särskilt stöd föreslås ersättas av ett extra förberedelseår för elever i grundskolan. Obehöriga elever som bedöms behöva mer insatser ska erbjudas individuella alternativ som kan innehålla utbildningsinsatser, praktik och vägledning - dock inte på det sätt som sker vid individuella programmet i dag.
*Kunskapskraven för att komma in på gymnasieutbildningar ska generellt höjas. Som mest föreslås godkända betyg i tolv ämnen, beroende på vilken utbildning man söker. Likaså höjs kraven på engelskakunskaper vid de högskoleförberedande utbildningarna på gymnasiet.
*En gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Hur den ska utformas ska Skolverket utreda tillsammans med bland annat högskolan och arbetslivet.
*Det individuella programmet som riktar sig till elever med behov av särskilt stöd föreslås ersättas av ett extra förberedelseår för elever i grundskolan. Obehöriga elever som bedöms behöva mer insatser ska erbjudas individuella alternativ som kan innehålla utbildningsinsatser, praktik och vägledning - dock inte på det sätt som sker vid individuella programmet i dag.
*Kunskapskraven för att komma in på gymnasieutbildningar ska generellt höjas. Som mest föreslås godkända betyg i tolv ämnen, beroende på vilken utbildning man söker. Likaså höjs kraven på engelskakunskaper vid de högskoleförberedande utbildningarna på gymnasiet.
*En gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Hur den ska utformas ska Skolverket utreda tillsammans med bland annat högskolan och arbetslivet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!