Elever förstår inte sina texter
Många elever i grundskolan förstår inte vad de själva skriver i kemi, biologi och övriga NO-ämnen. Detta trots att eleverna skriver saker vid i stort sett varje lektion. Det här visar en färsk doktorsavhandling.
Haneen Alamary och läraren Bengt Hiller på Eriksbergsskolan går gemensamt igernom ett problem.
Foto: Rolf Hamilton
- Att arbeta med läsning och texter inom NO-ämnena kan vara en av nycklarna till att förbättra resultaten, säger Åsa af Geijerstam, lingvist vid Uppsala universitet.
NO-lärarna tänker att det är innehållet, det faktabaserade materialet som är det viktiga för eleven.
- Men att det finns ett språk däremellan jobbar man inte med. Kanske är man inte heller så medveten om det. Det språkliga perspektivet borde finnas med i deras utbildning, säger Åsa af Geijerstam.
Förvånad
I sin avhandling "Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan" har hon studerat 110 elever i 17 olika klasser i årskurserna fem och åtta, och analyserat alla texter de skrev inom NO-undervisningen under två veckor. Det handlar om svar på instuderingsfrågor, om punktvisa uppställningar av fakta, om laborations- eller experimentrapporter, och egna arbeten. Eleverna fick sedan svara på frågor om förståelsen av sammanhangen och enskilda ord, om varför man skriver och om hur man ska skriva.
- Jag blev förvånad över den låga förståelsen, många elever förstod inte vad de själva hade skrivit, säger Åsa af Geijerstam.
Både starka och svaga elever har svårare att förstå sina texter inom NO än i SO och svenska. Situationen blir heller inte bättre i årskurs åtta jämfört med årskurs fem.
- I åttan använder eleverna ett mer tekniskt och abstrakt språk. Men med strukturen, hur man binder samman meningar, hur man inleder och avslutar, och så vidare, har det inte blivit bättre i åttan, säger Åsa af Geijerstam.
Inte bara svenskämnets fel
Hennes slutsats är att hela ansvaret för elevernas språkliga utveckling inte kan läggas på svenskämnet. Det språkliga perspektivet måste finnas i alla ämnen - och i alla åldrar.
- I dag har lärarna i de yngre skolåldrarna hög kompetens när det gäller språkutveckling, så måste det vara även i äldre år.
Med relativt enkla medel skulle NO-lärarna kunna ta stora steg framåt och förbättra elevernas resultat, särskilt de svagas, tror Åsa af Geijerstam.
- Om lärarna läste det eleverna skriver skulle nog mycket hända, det tror jag inte de gör så ofta.
Och det finns goda förutsättningar att bygga på. Undervisningen är engagerad och eleverna får göra kreativa saker.
- Här finns mycket att bygga ett skrivande kring, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter