Ekonomiska krisen över för Stadsteatern
För drygt tre år sedan slog revisorerna i Upsala Stadsteater larm om allvarliga brister i det ekonomiska systemet. Men teaterledningen åtgärdade inte problemen och till slut var krisen ett faktum. Efter stora nedskärningar har Stadsteatern återfått kontroll över situationen.
— Nu befinner vi oss på fast mark igen, säger teaterns vd Stefan Böhm.
Problemen kom i dagern i november 2000 då ekonomin granskades av en revisonsbyrå. Den framförde kritik på en rad punkter. Den ekonomiska kontrollen fungerade illa, det var brister i verifikationer, det fanns oklarheter i biljettförsäljningen på nära 300 000 kronor med mera.
Två år passerade utan att det ekonomiska styrsystemet stramades upp. Hösten 2002 återkom revisorn med en ny skrivelse:
"Vi har noterat att de brister som påtalats under de två senaste åren avseende budgetering, planering och kontroll ännu ej åtgärdats".
Ovanlig erinran
Under år 2002 gjorde teatern av med hela anslaget på 50 miljoner kronor plus ytterligare tolv miljoner. Att pengarna okontrollerat kunnat rinna iväg berodde på att styrelsen inte rättat till de påtalade bristerna, konstaterade revisorn.
Styrelsen fick en så kallad erinran enligt aktiebolagslagen, något som är mycket ovanligt.
— Det var en markering av att nu är det verkligen allvar, uppger auktoriserade revisorn Marianne Stohr.
Dåvarande ordföranden i stadsteatern konstaterade att det uppstått "ett chockerande stort underskott" på grund av att ekonomistyrningen inte fungerat.
Under 2003 genomfördes ett kraftfullt åtgärdsprogram. Antalet årsarbetare minskades från 112 till 91, ekonomichefen byttes ut och nyproduktionerna skars ner från 16 till tio.
Enligt Marianne Stohr är kontrollen över ekonomin numera mycket god.
Inte på allvar
Varför tog det då så lång tid innan teatern ordnade upp problemen? Enligt vdn Stefan Böhm åtgärdade ledningen så mycket man hann med från det man fick signaler år 2000 att det krävdes insatser.
Men källor UNT talat med uppger att teaterledningen inte på fullt allvar tog itu med saken förrän den bristande styrningen slagit igenom i form av ett stort ekonomiskt underskott.
Det stöds av en skrivelse från teaterns dåvarande ordförande daterad år 2002. Där konstaterades att "det arbete med avdelningsbudgetar, som revisorerna tidigare hade erinrat om måste upprättas, hade inte skett."
Teaterbolagets vice ordförande Ingemund Hägg (fp), menar att ekonomiavdelningen inte prioriterade rätt saker när ekonomin sågs över.
Fler nyproduktioner
UNT: Du är professor i företagsekonomi. Borde inte du haft kontroll över ekonomin?
— Jo, det är styrelsens ansvar att ha den kontrollen men som styrelseledamot ska man inte ge sig in i själva ledningsarbetet.
— Av rapporter i början av 2002 fick jag intrycket att arbetet med avdelningsbudget var på gång i enlighet med revisorernas rekommendationer. Men vi borde ha begärt utförligare rapportering. Dessutom var det inget anmärkningsvärt med de ekonomiska prognoserna förrän
det smällde till i augusti 2002.
Frågan är historia i dag. Ett tecken på att teatern åter kommit på fötter är att antalet nyproduktioner i år kommer att utökas från tio till tolv.
— Vi har till och med kunnat bygga upp en buffert så att vi klarar oss om publiktillströmningen minskar, säger Stefan Böhm.
Så jobbar vi med nyheter