Ekonomin gick före folkhälsan i radonbeslut
Ekonomiska argument gick före folkhälsan när riksdagen i somras beslutade om nya gränsvärden för radon inomhus.Flera radonkonsulter UNT talat med tycker att riktvärdet borde vara ännu lägre. Men Socialstyrelsen säger blankt nej, trots att ett lägre värde skulle rädda liv.
I somras beslutade riksdagen att riktvärdet för radon inomhus sänks från 400 becquerel per kubikmeter till 200 becquerel per kubikmeter. Redan då var det nya gränsvärdet ifrågasatt.
Den statliga miljömålskommittén sade i ett yttrande att "på lång sikt skall ingen utsättas för radonhalter över 50 becquerel per kubikmeter."
Genomsnittet för svenska bostäder är cirka 110, men det finns många bostäder som har över 400. En sänkning av radonhalten i dessa till 400 Bq/m3 skulle rädda omkring 200 liv om året, enligt Socialstyrelsens beräkningar.
Fler liv skulle sparas
Om radonhalten sänks till 200 Bq/m3 skulle ytterligare 50 liv sparas. Både vid Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, SSI, håller man med om att ett ännu lägre riktvärde skulle gynna de boende än mer och spara människoliv.
— Det är riktigt att kurvan över hur många människoliv som räddas följer hur mycket radonhalten sänks i våra bostäder, bekräftar Irene Andersson.
Det finns i dag teknik för att mäta radon ner till 20 becquerel per kubikmeter.
Men Socialstyrelsen, som följer riksdagens miljömål, säger nej med motiveringen att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att sänka riktvärdet mer än 200 Bq/m3.
Irene Andersson jämför med trafiksäkerhet.
— Visst skulle liv räddas i trafiken om vi byggde ut landets vägar kraftigt, men likaväl där måste en gräns sättas för hur mycket vägutbyggnaden får kosta i förhållande till trafiksäkerheten.
Inga beräkningar
Varken hos Sabo (Sverige Allmännyttiga Bostadsföretag) eller Fastighetsägarna i Sverige finns några beräkningar på hur mycket radonsaneringarna kommer att kosta med det nya riktvärdet. Några pengar har inte heller avsatts för kommande radonsaneringar.
— Vi får ta det på hyran, säger Bengt Wånggren vid Sabo som är allmännyttans intresseorganisation.
— Privata fastighetsägare tvingas ta pengarna från de resurser man redan har. Det kan undantränga andra underhållsinvesteringar, säger Per-Åke Eriksson vid Fastighetsägarna i Sverige, branschorganisationen med privata fastighetsägare som medlemmar.
Det finns statliga bidrag att söka för radonsanering. Fastighetsägaren kan få halva åtgärdskostnaden i bidrag, max 15 000 kronor.
Så jobbar vi med nyheter