Ekomat ifrågasätts
Åsikterna om nyttan med ekologiskt jordbruk går i sär. På Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala finns både förespråkare och kritiker.
- Jag är en av många kopplade till SLU som är kritiska till att det tuffar på så okritiserat från politiskt håll. Man kan inte vetenskapligt bevisa att man får ett mervärde av ekologisk odling. Men man har sedan länge tagit ställning politiskt.
Regeringens målsättning är att den certifierade ekologiska odlingen ska vara minst 20 procent av landets jordbruksmark år 2010 - ett mål som man övertog från den tidigare regeringen.
Enligt Lars Bergström finns det tre olika grupper inom SLU. En, vilken han själv ingår i som är öppet kritisk till satsningar på ekologisk odling. Sen finns en annan grupp som uttalar sig positivt för ekologiskt lantbruk. En tredje grupp knyter händerna i byxfickan och uttalar sig inte alls - för att de inte törs, menar Lars Bergström.
- Jag har inga emotionella kopplingar till det här, men jag tycker att man har en skyldighet som forskare att berätta det man vet. Konsumenterna tror, och är övertygade om att de bidrar till miljön, och att de får ett hälsosammare livsmedel. Folk blir lurade, säger han.
Maria Wivstad är forskare på institutionen för växtproduktionsekologi och Centrum för uthålligt lantbruk på SLU. Hon är en av dem som är positiva till framväxten av ekologiskt lantbruk.
- När det gäller övergödning har vi dragit olika slutsatser. Min slutsats är att ekologisk odling sannolikt bidrar till mindre växtnäringsläckage, deras är tvärtom. Min bedömning är baserad på läckage från en given yta. Från den arealen läcker det i de flesta fall mindre om du har en ekologisk produktion, men om du räknar i relation till mängden som produceras varierar resultaten, från små skillnader till mindre läckage i konventionell produktion.
Maria Wivstad menar att eftersom man använder mindre gödsel på samma yta i det ekologiska jordbruket belastar det inte eventuella vattendrag i närheten lika mycket.
Men debatten om nyttan med ett ekologiskt lantbruk handlar inte bara om vetenskapliga bevis och vad som är bäst för miljön. Det är en moralisk fråga också. Den ekologiska odlingen ger inte lika stora skördar som den konventionella odlingen och eko-skeptiker menar att det därför är fel att ställa om jordbruket till att bli mindre effektivt, om det dessutom inte finns några andra dokumenterade fördelar.
- Om vi producerar mindre livsmedel i världen i stort har vi problem att få mat till alla. Det blir ett moraliskt dilemma. I framtiden måste vi få fram kalorier för en växande befolkning. Förespråkare för ekologisk odling säger att vi måste börja äta mindre. Och vi i västvärlden måste säkerligen det, men säg det till en person i Etiopien. Det är ganska arrogant. Det är i allra högsta grad en moralisk, etisk fråga, säger Lars Bergström.
De som förespråkar ekologisk odling menar i stället att det är nödvändigt att satsa på ett ekologiskt jordbruk. Mycket av det som det konventionella jordbruket använder i sin produktion, som till exempel olja för konstgödseltillverkning och fosforgödsel, kommer att ta slut i framtiden. Därför måste vi redan nu anpassa jordbruket efter det.
- Man kan inte bara se till en bra skörd. De höga skördarna kostar energi. Vi måste ta hänsyn till resursåtgången, säger Maria Wivstad.
Samtidigt håller hon med om att man behöver tänka på produktionen. Den ekologiska produktionen är inte perfekt och mycket återstår för att nå visionen om ett uthålligt lantbruk.
- Jag tror att det finns en potential att höja skördarna med biologiska metoder mot ogräs, svampar och insekter till exempel. Vi behöver utveckla forskningen inom det området. Det tar i dag ner skördarna ganska mycket i den ekologiska odlingen.
Fakta - ökat ekologiskt intresse
Förra året såldes det ekologiska livsmedel för 3,3 miljarder kronor i Sverige, vilket är en ökning med 46 procent från året innan. Mest ekologiska livsmedel säljs i Stockholm, Göteborg och Malmö och det är fler kvinnor än män som köper ekologiskt. Ekologisk mjölk är den största ekologiska produkten i Sverige och på tio år har försäljningen av ekologisk mjölk fyrdubblats. Under 2008 producerades 203 000 ton ekologisk mjölk i landet, vilket motsvarar sju procent av mjölkmarknaden.
Den vanligaste ekologiska märkningen i Sverige är Krav. För att bli Kravcertifierad får inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) användas i jordbruket. Dessutom ska djuren på gården kunna bete sig så naturligt som möjligt och djurens foder ska produceras på den egna gården i så stor utsträckning som möjligt.
Livsmedelsverket ger i dagsläget inga rekommendationer om att äta ekologiskt framför konventionellt odlade produkter. Men man håller just nu på att ta fram miljösmarta matval med råd hur man ska äta sunt och hur man ska välja livsmedel som är bra för miljön.
Källa: Krav, Livsmedelsverket och marknadsföretaget Nielsen
Förra året såldes det ekologiska livsmedel för 3,3 miljarder kronor i Sverige, vilket är en ökning med 46 procent från året innan. Mest ekologiska livsmedel säljs i Stockholm, Göteborg och Malmö och det är fler kvinnor än män som köper ekologiskt. Ekologisk mjölk är den största ekologiska produkten i Sverige och på tio år har försäljningen av ekologisk mjölk fyrdubblats. Under 2008 producerades 203 000 ton ekologisk mjölk i landet, vilket motsvarar sju procent av mjölkmarknaden.
Den vanligaste ekologiska märkningen i Sverige är Krav. För att bli Kravcertifierad får inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) användas i jordbruket. Dessutom ska djuren på gården kunna bete sig så naturligt som möjligt och djurens foder ska produceras på den egna gården i så stor utsträckning som möjligt.
Livsmedelsverket ger i dagsläget inga rekommendationer om att äta ekologiskt framför konventionellt odlade produkter. Men man håller just nu på att ta fram miljösmarta matval med råd hur man ska äta sunt och hur man ska välja livsmedel som är bra för miljön.
Källa: Krav, Livsmedelsverket och marknadsföretaget Nielsen
Så jobbar vi med nyheter