Ekokor lika friska som andra kor
Enligt en ny avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet är ekokor och konventionellt uppfödda kor lika friska. Men Jenny Alm som driver ett ekologiskt jordbruk är helt övertygad om att hennes kor mår bättre av den djurhållningen.
Ekobonden Jenny Alm har med sig yngsta sonen Linus bland korna på egna gården. Hon tycker att kalvarna blir pigga och fina av att stanna fyra dagar hos sina mammor.
Foto: Sven-Olov Ahlgren
Jenny Alm tog över gården, Almunge prästgård, från sina föräldrar tillsammans med sin sambo Magnus Johansson 2003. Då hade hennes föräldrar drivit gården som ekojordbruk sedan 1993.
- Jag är uppvuxen med mjölkkohållning enligt ekologisk modell men har mött även konventionell djurhållning under min studietid och när jag sedan arbetat på andra jordbruk. Nog syns det att till exempel kalvarna blir piggare och finare av att få stanna några dagar hos sin mamma, säger Jenny Alm och vaggar minstingen Linus, tre månader, i famnen.
Det unga paret lät bygga en helt ny ladugård med intentionen att en person skulle kunna klara av det dagliga jobbet med cirka hundra mjölkkor på nio timmar. Korna går fritt ut och in när de vill.
Varje morgon går Jenny Alm och Magnus Johansson upp klockan fyra för att mjölka, någon mjölkrobot har de inte investerat i. Numera tillhör de också Sju gårdar, en sammanslutning av Uppländska ekobönder som själva producerar sin ekomjölk som sedan säljs i butiker i Uppland.
Lite koskit från det egna djuren skräms hon inte av.
- Den består i stort sett av gräs och vatten. Korna är gjorda för att idissla och jag tror de mår bättre av att få göra det, säger hon.
Vid en av de gårdar hon arbetat på var det en ko som rymde och föråt sig på kraftfoder. Då svällde det i magen på kon som dog sedan.
- Själv handlar jag så mycket ekomat jag kan. Jag tro verkligen på att kor blir både friskare och lyckligare av att födas upp så naturligt som möjligt, säger Jenny Alm.
I sin avhandling har Nils Fall jämfört både djurhälsa och fertilitet vid flera svenska mjölkkobesättningar och inte hittat några skillnader av betydelse. Korna behandlades ungefär lika ofta för juverinflammation eller fick andra veterinärbehandlingar. Lika många kor i båda besättningarna blev dräktiga efter första insemineringsförsöket och undersökningar av ämnesomsättningen visade att kor i ekologiska besättningar inte drabbades av negativ energibalans under kalvningsperioden.
Dock har ekokor som fått antibiotika dubbelt så lång karenstid, tolv dagar istället för sex, innan de får börja lämna mjölk till produktionen jämfört med konventionellt uppfödda. Det är ett av flera skäl till att det blir mer kostsamt att vara ekomjölkbonde - man tvingas kassera mer mjölk.
Nils Fall tror att de minimala skillnaderna i kornas hälsa beror på att svensk lagstiftning om djurhållning hör till de strängaste i Europa.
- Men jag har inte tittat på om korna har invärtes parasiter, där tror jag att det är lite sämre för ekologiskt uppfödda djur. Och vi vet definitivt att det är sämre med det ju längre söderut i Europa vi kommer. Det varmare klimatet påverkar kornas mat.
Han menar att skillnaderna i hälsa hos korna på svenska gårdar handlar mer om lantbrukarens "djuröga" än om han eller hon bedriver ekologiskt jordbruk eller inte.
Nils Fall dricker både ekologisk och vanlig mjölk och känner ingen skillnad.
- Fast helst dricker jag Sju gårdars mjölk, för jag gillar idén med närproducerat, säger han.
Så jobbar vi med nyheter