EkoÀgg ger inte alltid friska höns

Beteckningen ”frigĂ„ende” eller ”ekologiska” pĂ„ Ă€ggförpackningen Ă€r ingen garanti för att hönorna som vĂ€rpt Ă€ggen levt idealiska liv.

FÄgelstallarna vid Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur, Uppsala-Lövsta. SLUs vÀrphönsanlÀggning

FÄgelstallarna vid Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur, Uppsala-Lövsta. SLUs vÀrphönsanlÀggning

Foto: SLU

Uppsala2013-03-30 08:53

En hel del ÄterstÄr att göra innan kraven som stÀlldes nÀr burförbudet för vÀrphöns togs Àr uppfyllda.
– Hönornas rörelsefrihet har visserligen överlag blivit klart större, men det Ă€r tveksamt om de blivit sĂ„ mycket friskare i vissa system. För personalen och djuren i anlĂ€ggningar med golvhĂ„llna höns Ă€r exempelvis arbetsmiljön tuffare med starkt förhöjda damm- och ammoniakhalter i luften, sĂ€ger Ragnar Tauson, professor i fjĂ€derfĂ€produktion vid SLU i Uppsala.

För nÄgra Ärtionden sedan levde de flesta vÀrphöns i Sverige i mycket smÄ konventionella burar. I dag Àr omkring tvÄ tredjedelar av de svenska vÀrphönsen frigÄende, ibland med möjlighet att vistas utomhus, och resten lever i smÄ grupper i inredda burar med rede, sittpinne och strölÄda.
NÀr lagen om burförbud antogs var kraven att den inte fick leda till försÀmrad djurhÀlsa, ökad medicinering, Äterinförande av sÄ kallad nÀbbtrimning eller sÀmre arbetsförhÄllanden för personalen.
– Förbudet mot nĂ€bbtrimning kvarstĂ„r, men nĂ€r det gĂ€ller övriga krav Ă€r bilden splittrad. Golvhönsen fĂ„r kraftigt starkare skelett nĂ€r de kan röra sig pĂ„ större ytor, men medicinering för maskinfektioner som hönorna Ă„drar sig frĂ„n avföring pĂ„ strögolven Ă€r dĂ€r ett ökande problem, sĂ€ger Ragnar Tauson.

Ett av de frÀmsta skÀlen till förbudet mot konventionella burar var att hönorna inte kunde utföra sina naturliga beteenden. Men kan de göra det i dagens golvburna anlÀggningar för Àggproduktion?
– VĂ€rphönsens vilda anfĂ€der i Sydostasien lever i smĂ„ grupper. Det ligger nĂ€rmare gruppboendet med Ă„tta till tio hönor i inredda burar Ă€n de golvburna systemen dĂ€r det brukar finnas tiotusentals hönor i samma grupp. Även i ekologisk Ă€ggproduktion tillĂ„ts 3 000 hönor i samma inhĂ€gnad, sĂ€ger Ragnar Tauson.

I sÄdana jÀttegrupper Àr det omöjligt för alla hönorna att kÀnna igen varandra och bilda stabila rangordningar. Det tros vara en orsak till att problem med hackning, fjÀderplockning och ibland kannibalism Àr större hos frigÄende djur.
– FjĂ€derplockning Ă€r för övrigt inte bara en djuretisk frĂ„ga utan ocksĂ„ en betydande ekonomisk frĂ„ga. En höna som förlorat en varierande grad av vĂ€rmeisolerande fjĂ€drar Ă€ter upp till 40 procent mer foder Ă€n en normalt befjĂ€drad höna, sĂ€ger Ragnar Tauson.
Vid Lantbruksuniversitetets försöksgĂ„rd öster om Uppsala finns en anlĂ€ggning med 3 300 vĂ€rphöns fördelade pĂ„ ett golv- och ett inrett burstall. DĂ€r bedrivs bland annat studier kring hur hönsen reagerar pĂ„ stress och möjligheterna att komma till rĂ€tta med oönskade beteenden.

Ett projekt som vÀckt uppmÀrksamhet i medierna Àr försök att anvÀnda torkat och malet musselkött som foder. Nu prövas ocksÄ om musselskalen kan anvÀndas för att minska fjÀderplockning. I försöken strös krossade skal ut i ströbÀdden.
– Tanken Ă€r att hönorna förutom att fĂ„ kalk frĂ„n musselskalen för att bygga upp Ă€ggskalen ska fĂ„ sysselsĂ€ttning genom att gĂ„ runt och picka och söka rĂ€tt pĂ„ dem i ströet. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt hoppas vi minska risken för fjĂ€derplockning. Studien pĂ„gĂ„r och Ă€nnu finns inga resultat klara, sĂ€ger Ragnar Tauson.

MÄnga Àggkonsumenter undrar nog om det har nÄgon betydelse för kvaliteten pÄ Àggen hur hönorna som lÀgger dem har det.
– För smaken spelar hönsfodrets sammansĂ€ttning den helt avgörande rollen. DĂ€remot kan Ă€ggens utseende eventuellt pĂ„verkas av hur hönorna lever. Att ett Ă€gg Ă€r mycket knottrigt i rundĂ€nden kan vara ett tecken pĂ„ att hönan som vĂ€rpt det varit stressad, sĂ€ger Ragnar Tauson.

Visste du att . . .

... det enligt Jordbruksverkets statistik fanns 6 735 325 vĂ€rphöns i Sverige, varav 47 714 i Uppsala lĂ€n?

... svenskarna Àter cirka tvÄ miljoner kilo Àgg under pÄsken?

...  genomsnittssvensken konsumerar drygt 200 Ă€gg per Ă„r?

... vita hönor vÀrper vita Àgg och bruna hönor vÀrper bruna Àgg?

... sĂ„ kallade fosfolipider frĂ„n Ă€gg Ă€r den viktigaste ingrediensen i den intravenösa nĂ€ringslösningen Intralipid, som tillverkas av Kabi Fresenius i Uppsala?

... mÄnga vacciner, bland annat influensavaccin, odlas fram i Àgg?

... det finns flera bakteriehÀmmande Àmnen i Àggvitan?

... det förr var vanligt att bönder gav sina kor rÄa Àgg nÀr de hade diarré?

... att Àgg-antikroppar prövas som lÀkemedel för att förebygga eller behandla vissa bakteriella infektioner?

Fakta
  • Efter en kampanj med Astrid Lindgren som förgrundsgestalt antog riksdagen 1988 en ny djurskyddslag. Den innebar bland annat förbud mot att hĂ„lla vĂ€rphöns i bur frĂ„n 1999.
  • Bland annat utifrĂ„n resultat av forskning vid SLU modifierades lagen senare till att tillĂ„ta Ă€ven inredda burar med rede, sittpinne och strölĂ„da med upp till 16 hönor i varje bur.
  • FrĂ„n och med 2012 gĂ€ller samma regler som i Sverige Ă€ven inom övriga EU och i Norge.
  • Hittills har dock bara Norge, Finland och Sverige förbud mot nĂ€bbtrimning.
  • Det första landet att inte tillĂ„ta burhöns alls var Schweiz, som införde sitt förbud redan 1981.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!