I Ekebydalen, bredvid Ekebyskolan, är växtlivet vilt men öppet för betraktelse från promenadvägarna som löper genom området.
Överallt växer gyllene gulmåra och det höga gräset svajar i vinden. Erik Hedensjö är ute och promenerar med sin hund Simpson.
– En gång om dagen går vi den här vägen. Det är fantastiskt fint. Nu är det bara att hoppas att de inte börjar bygga här.
Att området är så vildvuxet gör honom ingenting, snarare tvärtom. De snåriga buskagen och de dyiga dagvattendammarna bidrar till djurlivet.
– Här finns mycket rådjur och harar. Och en hel del fågel som rödhönor och sothöns. Fast det fanns fler fåglar förut. Jag har sett en och annan mink, kanske är det de som norpar fågeläggen, säger Erik Hedensjö och vandrar sedan vidare bort mot bostadsområdet.
Om man fortsätter vägen upp mot skolan, i slutet av Vänortsgatan, så passerar man den vita gamla Disponentvillan.
I den lite vildvuxna trädgården grönskar knotiga frukträd, omringade av vita staket och stolpar i rött tegel. Bakom villan kliver man in i en annan värld, långt bort från stadens avgaser och folkvimmel. Ett gömt litet pärlhalsband är de gårdsliknande husen, det gamla stallidret och Ekebycafét med öppen trädgård och lekplats. Över bordens pelargoner bildar lindarna ett tak.
Bortom Ekebys bostadsområde, på andra sidan Flogstavägen, ligger en liten lapp, lätt att missa från vägen.
Koloniodlingen Norden brukas av Ekebybor och en hel del Flogstastudenter. Bland alla grönsaker växer prästkragar, pioner, smörblommor, iris, blåklint, smultron och daggkåpa.
En stor vildvuxen rosenbuske mitt i odlingsområdet för tankarna till Astrid Lindgrens berättelse om Salikons rosor.
Viktor Pares Angerstig och Brigitte Pares är här för att sköta om sina planteringar. – Jag har precis börjat på min lott. Hittills har jag sått broccoli, rödbetor, lök och en del örter, berättar Viktor Pares Angerstig och pekar mot en jordig fyrkant.
– Vi tycker jättemycket om den här platsen. Och runt hela Ekeby finns verkligen tillgångar om man ska ut och röra på sig, fortsätter han.
Brigitte Pares håller med men påpekar att hon gärna skulle ha fler parker i Ekeby. Och att de grönytor som finns borde tas om hand bättre.
– Det är vi som är engagerade som får klippa gräs och hålla efter. Om det ska tas om hand är det enskilda människor som får göra det. Det var nyss en kvinna här med trimmern och klippte gräs, säger hon och pekar mot en nyligen ansad plätt.
Källa: Lars Johansson, stadsträdgårdsmästare
Ekebyborna har nära till naturen
Ekeby bruk är omgivet av stora grönområden, från idrottsanläggningarna vid Arosparken till Ekebydalens dagvattendammar. Men här finns också små grönskande smultronställen insprängda i bebyggelsen.
Brigitte Pares och Viktor Pares Angerstig tar hand om sina odlingar.
Foto: Hans E Ericson
Ekebys grönska
I Ekeby finns knappt någon anlagd park. De kommunalägda grönområden som finns, exempelvis Arosparken mellan Kungsgärdet och Ekeby, är mest till för idrott.
Arosparken är en del av en stor grön kil som kommer från Hågadalen och går ända bort till Gamla kyrkogården. Denna typ av park går i 1940-talets tradition där det handlade om rörelse snarare än estetik.
Inne i bostadsområdet Ekeby byggdes det mesta på 80-talet och även då var idealet aktivitet. Här finns några småparker, som Fredriksbergsparken, där det mest är fokus på lek och knappt några planteringar.
Närmare Flogsta är grönområdena naturinspirerade med dagvattendammar och odlingar.
Andelen kommunalägd parkmark är ungefär 30 procent av Ekebys area.