Det är nästan 30 grader varmt och de 150 mjölkkorna vid Uppsala yrkesgymnasium Jälla har letat sig in i ladugården för att få lite svalka. Där ligger de och dåsar eller tuggar kraftfoder tills kvällen kommer.
Men snart stundar nya tider. Under de senaste 80 åren har jordbruket vid Jälla drivits efter konventionella metoder. Nu ska det ställas om och bli ekologiskt.
– I oktober kommer vi att ansöka om att certifiera hela gården för ekologisk odling. Det tar två år, säger skolans rektor Elin Dahm.
Gården ägs av Uppsala kommun och omställningen är en del i politikernas strävan att servera 100 procent ekologisk mat i kommunfinansierade verksamheter till år 2023. Tanken är att kött, mjölk och spannmål som produceras vid Jälla ska kunna serveras i kommunens skolmatsalar och på äldreboenden.
Redan i dag använder yrkesgymnasiet på Jälla eget kött från gården i köket.
– Vi skickar ungefär 30 kor till slakt varje år. Köttet från fyra av dem används i vårt eget kök. Husmor beställer vilka styckdetaljer hon vill ha. Resten säljer vi, säger Arvid Örde som är driftsledare för gården.
Också Uppsala yrkesgymnasium Ekeby i Uppsala, som är systerskola med Jälla och har egen restaurangutbildning, får kött från Jällas kor.
– Det känns ju konstigt att servera kött från Argentina när vi har eget här på gården. Kan vi förse kommunen med närproducerat så är det bra. Inte många har en egen gård med jordbruksutbildning nu för tiden, säger Elin Dahm.
Gårdens mjölkkor producerar 1,2 miljoner liter mjölk varje år. Det är ungefär lika mycket som Uppsala kommun gör av med i sin verksamhet.
– Vi har också lite får och tittat på om vi kan ha några utegrisar och kanske lite mer köttdjur. I dag säljer vi våra kalvar vidare efter åtta veckor. Ska kommunen ha köttet så kan vi föda upp dem till slaktdjur. Jag skulle också vilja ha en mjölkautomat intill skolan där Uppsalabor kan köpa mjölk direkt från gården, säger Elin Dahm.
Trots att hela gården måste ställas om tror Arvid Örde inte det blir så dramatisk som det låter. Det viktigaste är att djuren får mat från åkrar som inte behandlats med bekämpningsmedel och handelsgödsel.
– Korna får inte heller står uppbundna i bås så vi kommer att bygga om en äldre del av ladugården så de kan gå i lösdrift. Ekonomiskt så kommer vi att få mer betalt för den ekologiska mjölken, säger han.
Oskar Öberg från Hagby som går lantbruksutbildningen vid Jälla är dock tveksam till omställningen mot ekologiskt. Han hoppas kunna ta över familjegården en dag och blir spannmålsodlare på heltid.
– Jag tycker man skulle ha kunna nöjt sig med hälften eko och hälften konventionellt jordbruk så vi kunnat lära oss båda odlingsteknikerna, säger han.
Pratar ni mycket om det här?
– Ja, det har varit mycket diskussion bland eleverna och jag skulle säga att de flesta tycker att Jälla också borde fortsätta med ett konventionellt jordbruk, även om ingen är motståndare till det ekologiska. Det ena bör inte utesluta det andra, säger Oskar Öberg.
Att helt lägga ned det konventionella jordbruket får också konsekvenser för utbildningen och eleverna. De delar som handlar om exempelvis besprutning, hantering av handelsgödsel och spannmålsförsäljning måste förläggas på gårdar som odlar konventionellt.
– Det blir en utmaning för oss, säger Elin Dahm.
Samtidigt ska verksamheten knytas närmare undervisningen i grundskolan. Det ska ske genom att elever i olika årskullar gör studiebesök på gården.
– Det är både roligt och viktigt. De kommer att få se hur en modern gård fungerar, hur djuren har det och att kött inte kommer från köttdisken, vakumpackat i en påse, säger Elin Dahm.