Efterlyser barn och ungas upplevelser av pandemin

Barn och ungas röster har inte hörts tillräckligt. Men nu efterlyser Uppsala universitet för andra gången de yngres egna upplevelser och känslor om coronasmittan.

Anna Sarkadi har sett att många barn, en del väldigt unga, får existentiella funderingar av coronapandemin.

Anna Sarkadi har sett att många barn, en del väldigt unga, får existentiella funderingar av coronapandemin.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2021-06-05 05:00

– Det är skillnad på barnperspektiv och barns perspektiv. Barnperspektiv är det vi vuxna applicerar på frågor där vi tänker att det handlar om barns bästa. Barnens perspektiv är deras egna ord. Och det är dem som vi vill fånga upp, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet. 

Nu, när pandemin pågått i drygt ett år, gör hon och hennes forskargrupp en ny studie om barns upplevelser av pandemin. Den kommer likna studien som de gjorde under våren 2020. Då fick de in 1 100 svar från fyraåringar till 18-åringar. Svaren fick forskarna att både skratta rakt ut, torka tårar och tänka efter. 

– Det finns så mycket att lära av barnen, både när det gäller framtida samhällskriser men också om hur vi ska göra för att få ett mer socialt och klimatmässigt hållbart samhälle, säger Anna Sarkadi. 

Den första studien visade att även de yngsta kunde ge svar på abstrakta frågor om virus, smitta och en pandemi. På frågan: Är du orolig för något med corona, svarade en fyraåring så här: "Ja. Att någon ska dö. Att jag inte kan se corona för de är pyttesmå". Smittan kunde också skildras som ett monster. 

Existentiella tankar var vanligt hos alla åldrar. Många tänkte att en äldre släkting kunde dö men också att döden kunde drabba barn och dem själva. Några var oroliga att bli ensamma kvar om en ensamstående förälder skulle dö. 

På frågan om positiva saker med corona svarade flera: Mer tid med föräldrarna, att de slapp aktiviteter och stress. Andra nämnde att det var lugnare i skolan och kraven lägre. 

Vardagen och studierna påverkades mest för gymnasieungdomarna som skrev att de fick ta eget ansvar för att strukturera sin vardag. Både barn och unga var stora konsumenter av nyhetsrapporteringen om corona. Generellt hade ungdomarna tilltro till myndigheterna.  

– Men så många som 70 procent av ungdomarna ville ha mer information som var riktad till just dem, säger Anna Sarkadi. 

I den nya studien finns en hel del nya frågor som handlar om vad barn och unga vill göra efter pandemin, om de kände stöd vid distansundervisningen och hur det kändes att testa sig med näsprov. Enkäten finns på: barnochungaomcorona.se och alla mellan 4–18 år får delta. Den är öppen till 30 juni.                                                              

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!