Kriminalvårdare övar minst en timme i månaden på ett svårt läge. UNT fick följa med och se hur Irina Perminas, Anders Klang och Eric Hokke hanterade en situation som kan uppstå.
Säkerheten vid transporter av intagna har på senare tid varit en prioriterad fråga för Kriminalvården. Då allt fler av de som sitter häktade har kopplingar till den undre världen ökar risken för potentiella fritagningar vid kriminalvårdstransporter.
På senare tid har tre väpnade fritagningar inträffat i Sverige: en i Södertälje och två vid Vrinnesjukhuset i Norrköping.
– De händelser som inträffade i våras har visat att det finns en problematik i om de vi transporterar kan bli informerade om var och när transporten sker. Dessutom om de kan kommunicera med omvärlden om det. Nu är det ännu större fokus än tidigare på att säkra att vi inte berättar om transporten i förväg, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Totalt görs upp mot 100 000 transporter i Sverige och i Uppsala genomförs cirka 2 500 per år. Om det finns en risk om att ett potentiellt försök till fritagning kan uppstå begärs poliseskort. Omkring 1 000 transporter genomförs tillsammans med polisiärt skydd.
– I Uppsala är det fler som har andra problem under färd än att det finns risk för att de ska bli fritagna. Det är betydligt fler med psykiska problem, säger Joacim Trybom, enhetschef på transportenheten i Uppsala.
Handklovar sattes på den intagna, som spelades av kriminalvårdaren Irina Perminas, och spändes sedan fast i midjebältet.
Förutom att hemlighålla var och när en person kommer att förflyttas har också samarbetet mellan organisationerna förbättrats. Kriminalvårdarna – som även blir informerad om potentiell hotbild, risksituation samt gängkopplingar – välkomnar de nya säkerhetsanpassningarna som har varit påtalade under en längre tid.
Vad utsätts ni för vid transporter?
– Framförallt är det ute i trafiken som vi blir utsatta för olika saker. Folk räcker fingret, ligger nära och försöker trycka bilen. Det har eskalerat de tre senaste åren, det har blivit ett hårdare klimat, säger Anders Klang, kriminalvårdare.
Martin Holmén, generaldirektör för Kriminalvården.
En ytterligare förändring som diskuteras just nu är om medarbetare ska vara beväpnade med skjutvapen. Om det blir aktuellt återstår att se, men det är inget som Martin Holmgren förespråkar.
– Personligen är jag väldigt tveksam till den lösningen för jag ser en risk för en eskalering av en våldstrappa där vi också blir utsatta för ännu fler riskfyllda situationer än vad vi blir idag. Men det pågår ett utredningsarbete, säger han.