Som UNT rapporterat är utredningen om Gottsundabranden nu avslutad. Enligt den har de två tjejerna, som var under 15 år vid tillfället, sagt i förhör att de tände på.
Även om personer under 15 år inte kan dömas för brott kan de dömas till skadestånd – och det är mycket möjligt att det blir fallet här. Svenska kommunförsäkrings AB, som har försäkrat Gottsundaskolan på uppdrag av kommunen, tänker kräva skadestånd om någon medvetet tänt på skolan.
– Vi måste markera att man inte kan göra en sån här sak utan att det får konsekvenser, säger Jan Malmberg, vd för Svenska kommunförsäkrings AB.
Jan Malmberg har ännu inte tagit del av polisutredningen. Svenska kommunförsäkrings AB har beställt en egen utredning för att utreda hur branden kunde bli så omfattande samt för att utreda skuldfrågan, och man kommer då bland annat att hämta in uppgifter från polisen.
– Om det är så att någon eller några är skyldiga kommer vi att ta fallet till domstol och ställa skadeståndsanspråk på skadebeloppet. Sedan får man komma fram till vad som är ett rimligt belopp, säger han.
Totalt brann värden för cirka 100 miljoner upp i skolbranden. I ett liknande fall i Kiruna för tio år sedan fick tre underåriga som legat bakom en brand betala 250 000 kronor var i skadestånd till försäkringsbolaget.
Veckan efter branden cirkulerade rykten om att tjejerna bränt ner skolan som hämnd för något. Utredningen visar dock att det inte funnits något sådant motiv, enligt åklagaren Arash Zavosh som lett utredningen. Beslutet att tända eld på skolan fattades inne i skolan sedan tjejerna hittat tändstickor och tändvätska.
Brottsrubriceringen är grov mordbrand.
– Det är en bedömning jag gjort utifrån omfattningen av skadorna. Men jag fastställer ingen skuld, utan syftet har varit att göra en utredning vad som hänt, säger Arash Zavosh.
Har fallet varit svårutrett?
– LUL 31-utredningar är speciella eftersom det handlar om barn. Ungdomar och barn fungerar annorlunda än vuxna, vilket ställer krav på de som utreder. Och lagstiftningen ser annorlunda ut, verktyg som att exempelvis anhålla och häkta någon kan man inte använda.
I sociala medier förekom efter branden många uppgifter, bland annat ska enligt uppgifter en av tjejerna ha lagt upp en film på Snapchat där hon förklarar hur det hela gått till. Vilken hjälp polis och åklagare haft av sociala medier vill Arash Zavosh inte uttala sig om.
– Bara för att någon skriver något på sociala medier behöver det ju inte vara sant. Vi har sökt vitt och brett och vänt på allt som varit av intresse, sedan får man värdera den information man får.
Grov mordbrand är ett brott som kan ge livstids fängelse, och som minst fängelse i sex år. Men flickorna, som är födda 2004 och 2005, är alltså inte straffmyndiga. Den utredning som åklagaren gjort har som syfte att ge socialtjänsten ett underlag för vilka insatser de ska vidta.
Christian Jerrestål, chef för ungdomsbrottsgruppen på socialtjänsten i Uppsala, kan inte uttala sig om vilka åtgärder – om några – som socialtjänsten har gjort i det här aktuella fallet. Men han säger att spannet på möjliga insatser är väldigt brett.
– Det kan vara allt från ingenting till familjesamtal till att personen blir tvångsplacerad på en institution för behandling eller utredning. Socialtjänstens uppgift är inte att straffa den enskilde, utan att vidta åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet.
Men det är inte så att socialtjänsten sitter och väntar på att polisen ska bli klara med sin utredning, säger Christian Jerrestål.
– Ibland är allt redan klarlagt, och utifrån det har vi då agerat.