Fredrik Blomqvist, säkerhetschef, leder arbetet med en säkerhetsskyddsanalys av all forskning och utbildning på Uppsala universitet. Analysen påbörjades i fjol och ska vara klar under 2024.
Svar just nu
Drönare som utvecklades för nyttiga uppdrag som att kunna ta bilder från luften utrustas i dag med bomber som släpps över Ukraina i Rysslands anfallskrig.
– Det här är ett exempel på teknik som svensk forskning kan utveckla, exempelvis vid Uppsala universitet, men som om den förs vidare kan användas med helt andra syften.
Det säger Fredrik Blomqvist, säkerhetschef på Uppsala universitet. Med exemplet vill han ge en konkret bild av säkerhetsriskerna med svensk forskning.
Avdelningen han leder har vuxit kraftigt på senare år, från ett par medarbetare till 16 i dag, ett tecken på att säkerhetsfrågorna är i fokus i universitetsvärlden. Sedan i fjol görs också en så kallad säkerhetskyddsanalys av all forskning och utbildning vid universitetet.
– Analysen görs utifrån ett lagkrav i lagen om säkerhetsskydd. Det är inte Uppsala universitets säkerhet det handlar om, utan Sveriges. Men i Uppsala kan vi ju bedriva verksamhet som är säkerhetskänslig och då måste vi skydda den, säger Fredrik Blomqvist.
Kan du ge något exempel?
– Det kan handla om teknik som kan användas i produkter med dubbla användningsområden, som drönarexemplet eller säg forskning med bäring på strategisk, nationell kommunikationsförmåga.
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har under vintern rapporterat om högskolesamarbeten med Kina, där svenska universitet tagit emot och finansierat kinesiska forskarstudenter och gästforskare med nära koppling till militären. Uppsala universitet är ett av lärosätena som haft sådana här samarbeten.
Enligt Dagens Nyheter uppger Säpo att kinesiskt spioneri har upptäckts vid svenska universitet. Har det skett i Uppsala?
– Nej. Men det är förstås också en fråga om vad spioneri är. Vårt uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och vår världsledande position innebär ett stort intresse och många samarbeten med andra länder. Men för mig är spioneri när något röjs som är identifierat som säkerhetskänsligt. Det är dessa eventuella skyddsvärden vi behöver skydda.
– Den absoluta majoriteten av det vi gör är öppen forskning och ska så vara. Vi ska inte stänga till, inte mot Kina och inte mot någon annan. Utan vi ska bli skickliga på att identifiera vad vi inte ska samarbeta kring. Här har vi kanske varit lite naiva tidigare.
Säkerhetspolisen har pekat ut risken för underrättelseverksamhet vid svenska universitet och högskolor. Specifikt nämns länderna Ryssland, Kina och Iran.
Hur då naiva?
– Jag tror att det funnits en aningslöshet när det gäller vad man som forskare tänkt att den kompetens någon fått med sig kan användas till och i vilket syfte. Forskningen tror generellt sett gott om alla och att alla vill bidra till god utveckling. Tidigare har säkerhetsarbetet mest setts som en jobbig pålaga, men det har ändrats. I dag blir vi väldigt välkomnade.
Hur går säkerhetsanalysen till?
– Vi är ute på institutionerna och analyserar verksamheten. Vi har en metod, men det är forskarna som kan sitt område. Vi har börjat med teknik och naturvetenskap, fortsätter med medicin och farmaci och avslutar med humaniora och samhällevetenskap. Jag beräknar att vi ska vara klara 2024. Det säger något om omfattningen.
Säpo har pekat ut Ryssland, Kina och Iran som länder som kan söka underrättelser på svenska högskolor. Söker ni kopplingar just dit?
– Nej, inte i säkerhetsskyddsanalysen. Där identifierar vi det som är säkerhetskänsligt utan tanke på vissa länders intressen.
Bröderna Peyman och Payam Kia dömdes i vintras till livstids fängelse respektive nio år och tio månaders fängelse för grovt spioneri för Rysslands räkning. Historien visar att spioneri inte är fiktion, säger Uppsala universitets säkerhetschef.
I vintras dömdes två bröder för grovt spioneri med koppling till Ryssland. Den av bröderna som fick livstids fängelse var anställd som hög chef på Livsmedelsverket i Uppsala. Vad har ni lärt av den historien?
– Att Säpo ska ha cred för sina bedömningar och sitt arbete. Avslöjandet visar att hotet är reellt och inte fiktion med spioner i trenchcoat och slokhatt. Det visar också på hur otroligt svårt det är att skydda sig. Lösningen är att vi blir skickliga på att identifiera våra skyddsvärden.
Med ett osäkrare läge och varningar från Säpo, tycker du att universitetets personal behöver öka sin vaksamhet?
– I säkerhetsfrågor uppmuntrar vi alltid vaksamhet. Universitetet ska dock fortsätta vara öppet och välkomnande. Vi ska se till att ha processer för att identifiera det som måste skyddas, övriga kan forska och utbilda som vanligt.
Har du en dialog med Säpo?
– Nej, vi gör vårt jobb här och förestår vår egen verksamhet. Men visst följer jag nogsamt och med stort intresse vad säkerhetspolisen säger och kommer med.
Fredrik Blomqvist är säkerhetschef på Uppsala universitet. Hans anvdelning har, initierat av hans företrädare, vuxit från ett par medarbetare till att i dag vara 16.