Efter pandemin – här är beteendena som kommer bestå

Ändrade rutiner under pandemin kan påverka framtida säsongssjukdomar som influensan. "Handspritskonsumtionen kommer att vara fortsatt hög", tror filosofiprofessorn Erik Angner.

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid filosofiska institutionen vid Stockholms universitet.

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid filosofiska institutionen vid Stockholms universitet.

Foto: Niklas Björling / Stockholms universitet

Uppsala2021-05-15 21:00

I och med pandemin har vi undvikit varandra i större utsträckning än tidigare men också tvättat händerna och använt handsprit mer. Något som gjort att annars återkommande sjukdomar som influensa och vinterkräksjuka varit så gott som obefintliga. Uppsalabördige Erik Angner är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och har skrivit boken "A Course in Behavioral Economics". Han tror att de flesta kommer falla tillbaka i sitt vanliga beteende rätt snart efter pandemins slut.

– Åtminstone vi som är lite till åren gångna. Vi har gått i våra hjulspår.

Angner säger att det kommer vara svårt att få ner framtida säsongssjukdomar till samma nivåer som under pandemin. Men att de rutiner vi lärt oss om bland annat handhygien kommer bestå.

– De här små sakerna som att tvätta händerna, nysa i armvecket och stanna hemma om man är sjuk, det tror jag kommer vara kvar i ganska hög grad.

undefined
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid filosofiska institutionen vid Stockholms universitet.

Han menar att vi också har blivit mer medvetna om hur lätt vi kan sprida virus och bakterier. Något som folk kommer att tänka mer på i framtiden.

– Jag känner mig ganska trygg i förutsägelsen att handspritskonsumtionen kommer att vara fortsatt hög. Inte bara inom vården men även förskolor och andra platser. 

Attityden till hur andra uppför sig när de nyser och hostar har också förändrats anser han. 

– Vi har alla haft erfarenhet av att stå och vänta på bussen. Det är packat och så står det någon som snörvlar och nyser en i nacken. Extremt ofräscht redan då, men vi tolererade det. Nu har vi verkligen internaliserat den här känslan av att man kan smitta varandra och reaktionen är mycket häftigare idag. 

Erik Angner tror att folk i allmänhet kommer lyssna mer i framtiden vid varningar för den årligt återkommande influensan och vinterkräksjukan. Han tar upp som exempel att inte skicka barn till förskolan trots att de är sjuka. 

– Det har varit en grej att vissa föräldrar gör det. Men på min förskola, under året som gått, har barnen i samma ögonblick som de börjat snora fått åka hem och inte får komma tillbaka förrän efter 48 timmar. Det är en typisk social norm där vi har uppfattningar och förväntningar om hur andra ska bete sig. I det här fallet har vi också märkt att det är en viktig faktor bakom smittspridningen. Vi ser att den har varit ganska låg på förskolorna. Det är bra för alla att snuviga barn är hemma.

Livet efter pandemin

"Livet efter pandemin" är en artikelserie om kroppen, själen, beteendet, resandet, modet och nöjeslivet i Uppsala i framtiden när coronasmittan lättat sitt järngrepp om oss.

Läs alla delar på unt.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!