Integrationsminister Anders Ygemans (S) uttalande har väckt stor uppmärksamhet.
Det är en dansk modell som Anders Ygeman tar efter. I en uppmärksammad intervju med DN (31/7) öppnar han för att införa ett maxtak för hur många personer med "utomnordisk bakgrund" som ska bo i ett område innan det klassas som utsatt – som högst 50 procent. Detta ska bryta segregationen, menar han.
Kategorin "utomnordisk bakgrund" används inte i befolkningsstatistiken. Men i Gottsunda, som polisen klassar som ett utsatt område, hade 54 procent utländsk bakgrund år 2015, enligt Uppsala kommun.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att segregation är en av orsakerna bakom gängkriminaliteten i stadsdelar som Gottsunda.
– Utsatta stadsdelar har uppenbarligen varit en bra rekryteringsgrund för kriminella gäng. Det är ingen slump att en stor del av kriminaliteten i Uppsala har sina rötter i Gottsunda. Det måste vi komma till rätta med, säger han.
Vad tycker du om Ygemans idé att begränsa andelen med utomnordisk bakgrund i bostadsområden?
– Det är väl få som vill ha ett samhälle där vi bor i enklaver, där människor inte möts. Att vi har områden i Sverige där den överväldigande majoriteten har utomnordisk bakgrund är ingen bra grund för integration.
Och vad tänker du om begreppet "utomnordisk"?
– Oavsett vilket begrepp man använder är det ett grovt begrepp och kan inte användas ensamt. Personligen tycker jag att "utomnordiska" låter bättre än "ickevästliga" som man använder i Danmark.
Erik Pelling (S) tror att en mer blandad befolkning är ett sätt minska segregationen – även i Uppsala kommun. "Vi vill ju ha ett samhälle där vi blandas, möts och där vi inte är rädda för varandra."
Max 50 procent med utomnordisk bakgrund i ett område, är det en rimlig siffra?
– De flesta kan nog inse att vi bor i Sverige och har en majoritetsbefolkning. Är det inte rimligt att vi i alla delar av landet har en majoritetsbefolkning i majoritet, och att de som flyttar in kan bosätta sig i områden där man pratar svenska och får en chans att komma in på arbetsmarknaden? Sedan får man inte ta till metoder och verktyg som är uppåt väggarna fel, men det uppfattar inte jag att S förespråkar.
Ygeman kritiseras för att peka ut individer av viss etnicitet som samhällsproblem. Vad tänker du om det?
– Det är så han tolkas, men det är inte vad han vill göra. Det säger ju sig självt, det är inte för att man kommer från ett visst land som man blir arbetslös eller hamnar i en stadsdel med hög segregation. Det handlar om att man behöver få möjlighet att skaffa sig en utbildning, lära sig svenska eller få hjälp ut på arbetsmarknaden. Om man beskriver det på det sättet tror jag att de flesta med utomnordisk bakgrund känner att det inte pekar ut dem utan att det handlar om att vi tillsammans ska se till att de har en chans att komma in i samhället.
Gottsunda finns med på polisens lista över utsatta områden.
Att många med utländsk bakgrund hamnar i exempelvis Gottsunda, handlar enligt Erik Pelling om brist på möjligheter.
– Min analys är att folk inte har flyttat till de här områdena för att de valt det själva. De flesta som kommer nya till Sverige inser ju att det bästa för deras barn är att gå i skola med barn som pratar flytande svenska och att det bästa för att komma ut på arbetsmarknaden är att ha grannar som jobbar och har kontaktnät. Men i praktiken tvingas de till de här stadsdelarna, för det är där det finns överkomliga hyror. Och det skapar segregation och en giftig cocktail som ger oss problem med skjutningar och kriminalitet. Ska vi vända på det måste vi erbjuda andra möjligheter.
Hur gör ni det i praktiken?
– Ett verktyg är att vi bygger med blandade upplåtelseformer och för olika plånböcker. Pratar man segregation så går det åt båda hållen, då behöver det vara blandade stadsdelar överallt. Det ska finnas hyresrätter till rimliga hyror även i Sunnersta, som i dag domineras av dyra villor. I Gottsunda är det bostadsrätter och villor som behöver komma in, säger Erik Pelling som inte ser att tvångsflyttningar, som är fallet i Danmark, skulle bli aktuellt i Sverige.
Och max 50 procent med utomnordisk bakgrund – kommer det att vara ambitionen i Uppsala kommun?
– Alltså, det vet jag inte om jag tycker. Det är inte orimligt att det är en av parametrarna när man tittar på problematiken med segregation. Det är väl ett rimligt riktmärke men inte den parameter som ska vara mest styrande. Om vi planerar stadsdelarna på rätt sätt tror jag inte att vi får de här problemen.