Ett sätt att fuska med bidrag kan vara att ett par skenseparerar och folkbokför sig på två olika adresser, trots att de i verkligheten bor ihop. På så sätt kan de tillskansa sig bostadsbidrag och underhållsstöd som de annars inte skulle haft rätt till.
En annan variant av adressfusk är att en person skaffar ett förstahandskontrakt för en hyresrätt, skriver sig där men hyr ut lägenheten svart och själv bor på annat håll.
Den här typen av mygel med adressuppgifter och brott mot välfärdssystemet har Uppsala kommun synat i ett pilotprojekt som pågått i tio månader och nyligen avslutats.
Kommunen valde ut ett antal Uppsalabor för en närmare kontroll av bland annat om de bor där de är folkbokförda och vilka bidrag de har. Resultatet blev att 60 så kallade underrättelser skickades till Skatteverket för åtgärder, exempelvis för att folkbokföra personerna på rätt adress.
I en del av de 60 ärendena har kommunen vidtagit åtgärder på egen hand, exempelvis genom att stoppa bidrag.
Ett syfte med projektet är att vässa metoderna för att bekämpa fusk med folkbokföringen och välfärdssystemen.
– Om det här arbetet resulterat i att kommunen skickat in 60 underrättelser till Skatteverket har vi uppenbarligen inte haft tillräckliga kunskaper i hur vi kommer åt problemen, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).
Under arbetets gång har kommunen haft ett nära samarbete med exempelvis Skatteverket och Polismyndigheten.
– En förändring som är på gång är automatiska kontroller av folkbokföringsregistret så det kommer en notis när någon anmäler en ändring. Det kommer att försvåra för fuskarna, hoppas Erik Pelling.
I projektet har Uppsala ingått i en grupp på åtta kommuner som utbytt erfarenheter med varandra. Enligt en grov beräkning i projektrapporten kan i snitt fem procent av invånarna i de åtta kommunerna kopplas till fel med folkbokföringen. För Uppsalas del skulle det innebära cirka 12 000 personer.
Det är dock långt ifrån alla dessa fall som handlar om fusk. En stor del av ärendena gäller personer som är folkbokförda i Sverige trots att de lämnat landet. I andra fall kan det vara personer som helt enkelt missat att skicka in en flyttanmälan Skatteverket.
920 personer har granskats i de åtta kommunerna och i 72 procent av fallen har det lett till ändringar i folkbokföringsregistret. 190 personer i gruppen har polisanmälts för folkbokföringsbrott och i 59 fall finns misstankar om felaktiga utbetalningar av bland annat bidrag. Enligt rapporten har utredningarna i många fall lett till att personerna försökt byta folkbokföringsort till en ny kommun.
En slutsats i projektet är att det finns en rad hinder för att bekämpa välfärdsbrotten. I vissa fall har Skatteverket inte rätt att anmäla misstankar om bidragsfusk. I en del ärenden där Skatteverket behöver kontoutdrag för att kolla mygel med bosättning går det inte att få fram uppgifterna om personen säger nej.
Vidare får Skatteverket inte meddela andra myndigheter eller kommuner om en person saknar arbetstillstånd eller vistas i Sverige med oklar identitet. "Deltagande kommuner är frustrerade", lyder en kommentar i rapporten.
Uppsala har beslutat att inrätta en ny tjänst som bidragsbrottsutredare.
– Det finns kretsar där det anses legio att fuska med välfärdssystemen. Det är vår förbannade skyldighet att sätta stopp för sådant, säger Erik Pelling.