Kommunen har undersökt hur det gått för de ensamkommande asylsökande i Uppsala som omfattas av den så kallade gymnasielagen. Enkelt förklarat innebär gymnasielagen att en del av de ensamkommande getts möjlighet till uppehållstillstånd om de uppfyller vissa villkor. Det handlar bland annat om att de ska studera, avsluta sina studier och sedan hitta ett varaktigt arbete inom sex månader. Främst rör det sig om unga från Afghanistan som kom till Sverige 2015.
Enligt rapporten har 256 personer i Uppsala fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen. Av dem har 126 individer en deklarerad inkomst på minst 13 000 kronor per månad, vilket är den lägsta lön som godtas av Migrationsverket. Bland de i gruppen som saknar löneinkomster finns både personer som fortfarande studerar och sådana som fått utvisningsbeslut för att de inte uppfyllt kraven.
Mohamad Hassan (L), ordförande i arbetsmarknadsnämnden som beställt rapporten, anser att utfallet är gott sett till att 49 procent i dag är i jobb.
– Med tanke på den relativt korta tid de varit i Sverige är det bra. För andra grupper av asylsökande brukar det ta längre tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden, säger Mohamad Hassan.
– Något som underlättat för de ensamkommande att etablera sig är att många fått stöd av svenskar och bland annat fått bo hos dem.
Mohamad Hassan tycker att den omdebatterade gymnasielagen medfört en del positivt.
– Lagen har satt press på de ensamkommande att snabbt komma i studier och arbete.
Mohamad Hassan, som själv kom till Sverige som ensamkommande, anser att motsvarande krav skulle kunna vara bra även för vissa andra grupper av asylsökande, i de fall där det är möjligt.
Rapporten visar även att en stor del av de 256 ensamkommande i Uppsala haft försörjningsstöd. Som mest handlade det om runt 200 personer. Men antalet bidragsberoende i gruppen har sjunkit snabbt och våren 2021 rörde det sig om mindre än tio personer. Övriga har nu arbetsinkomster eller studiestöd.
Delegationen för migrationsstudier har granskat hur det gått för ensamkommande som anlände till Sverige 2003–2014. De hade oftare jobb jämfört med unga som hade invandrat tillsammans med sina föräldrar, när hänsyn tagits till sådant som ålder, utbildning och tid i Sverige.