Åtta hektar skog i Hågadalen-Nåsten var från början avverkningsanmält, bland annat träden på bilden. Nu lämnas skogen orörd.
– Jag har varit orolig varenda morgon och lyssnat efter maskinerna.
Inger Andersson, professor emerita i molekylär biofysik, står vid den södra ingången till naturreservatet Hågadalen-Nåsten i Uppsala. Här och några hundra meter längre in i riktning mot Stabbymalm planerades en avverkning på omkring åtta hektar. Skogen förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning på uppdrag av Uppsala universitet, och tidigare i vintras väckte planerna starka reaktioner bland forskare och professorer på universitetet. Dåvarande rektor lovade att låta motorsågen vila tills frågan diskuterats. Och efter veckans besked kommer träden nu att stå kvar även fortsättningsvis.
Men för att förstå kritiken och bakgrunden till det nya beskedet från Uppsala Akademiförvaltning är det nödvändigt att backa bandet lite. Inger Andersson bor själv i närheten men det är i egenskap av initiativtagare till protesten som hon och kollegorna Göran Arnqvist och Per Alström möter upp UNT. För dem handlar det om en viktig principfråga.
– Det finns en tydlig målkonflikt mellan synen på skogen som livsmiljö för en mångfald av arter och skogen som en källa till intäkter, säger Göran Arnqvist, professor i zooekologi, och fortsätter:
– Uppsala universitet ska ha rak rygg när det kommer till frågor om miljö och biologisk mångfald. Då ser det inte bra ut att som markägare tillåta kalavverkning i ett stadsnära naturreservat. Vi som forskar om precis de här frågorna menar att det är moraliskt fel att avverka skog här.
Frågan om det svenska skogsbruket ligger i tiden. I debatten framhävs å ena sidan skogen som en viktig del i klimatomställningen, exempelvis när det kommer till att ta fram biogas. Å andra sidan lyfts vikten av att bevara skog för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och för att binda koldioxid.
– Det finns mycket som tyder på att det bästa för klimatet på kort sikt är att låta så mycket skog som möjligt stå kvar. Dels för att inte frigöra det kol som är lagrat där, dels för att bibehålla fortsatt kolfixering av skogen, säger Inger Andersson.
I dag finns mycket lite gammal skog kvar i Sverige.
– Den utmaning som vår generation står inför är att spara den skog som finns. Och var ska vi återskapa naturskog om inte i ett naturreservat? En del av skogen i Nåsten har inte en fantastisk mångfald i dag – men vi måste ge den en chans att få det, säger Per Alström, professor i ornitologi.
Åtta hektar skog i Hågadalen-Nåsten var från början avverkningsanmält, bland annat träden på bilden. Nu lämnas skogen orörd.
Den skog som ägs av stiftelser kopplade till Uppsala universitet förvaltas alltså av Uppsala Akademiförvaltning, vars uppgift är att sköta skogen på ett sätt som genererar intäkter till stiftelserna vid universitetet. På deras hemsida beskrivs skogsbruket som miljöriktigt och "med långsiktig lönsamhet". I det nästan 1 800 hektar stora naturreservatet Hågadalen-Nåsten förvaltar man ungefär en tredjedel av marken. Efter samråd med bland annat Skogsstyrelsen om det avverkningsanmälda området var det i slutändan omkring fem hektar skog som diskussionerna handlade om.
Under vintern har kritiken fört frågan om avverkning hela vägen upp till konsistoriet, styrelsen vid Uppsala universitet. Forskarna har bjudits in till dialog där de stått fast vid att skogen i Nåsten borde lämnas orörd, trots att reservatsföreskriften tillåter skogsbruk. Akademiförvaltningen har å sin sida bland annat lyft risken för granbarkborreangrepp som skäl till att avverka.
Men i veckan valde man alltså ändå att gå forskarna till mötes.
– Vår ståndpunkt är fortfarande att det bästa vore att genomföra avverkningen, sett till både skogsbruket och till de ägande stiftelsernas synpunkt. Men den kraftiga kritiken från anställda vid Uppsala universitet gör att vi nu väljer att avbryta hela den planerade avverkningen, säger Kent Berg, vd för Uppsala Akademiförvaltning.
För närvarande finns inte heller något annat område i naturreservatet som förvaltningen planerar att avverka.
– Det är svårt att säga hur det ser ut 10-20 år framåt, men i närtid har vi inte något område som ligger i planen för avverkning, säger Kent Berg.
Per Alström välkomnar det nya beslutet. "Det är ironiskt att pengar som skulle genereras genom att avverka i ett naturreservat kunde ha gått till forskning om skydd av biologisk mångfald", säger han.
Att man nu väljer att blåsa av avverkningsplanerna gläder initiativtagarna till uppropet vid universitet.
– Det är oerhört klokt att man har lyssnat till rationella och vetenskapliga överväganden. Det är goda nyheter både för skogen och för universitetet, säger Göran Arnqvist, professor i zooekologi.