Jenny Westerstrand, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, tycker att vinsten i bolaget som driver Madickengården "smakar illa".
– Äh, fy fan, rent ut sagt. Det är direkt sjukt.
Så reagerar Jenny Westerstrand, ordförande i Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, på resultatet i aktiebolaget som driver det skyddade boendet Madickengården.
Fram till omkring 2020 drevs Madickengården av ideella föreningen Tris, Tjejers rätt i samhället, som sedan valt att flytta det till sitt aktiebolag – med en vinstmarginal förra året på över 60 procent.
UNT: Varför så stark reaktion?
– De har byggt upp sin verksamhet i en ideell förening, skapat sig en trovärdig grund och hittat volontärer. Sedan kan man tydligen sömlöst växla över till ett bolag med jättevinst. Ska alla aktörer ta betalt på det här sättet kommer inte alla som behöver skydd kunna få det, säger Jenny Westerstrand.
Hon återkommer flera gånger till att det är en ideell förening som valt att växla över till aktiebolagsform.
– Man skapar sig ju verkligen legitimitet utifrån den ideella sektorns oerhörda trovärdighet. Tris har haft ett betrott namn och kan säkert vara en bra aktör, men det är extremt oseriöst att ombilda sig i det fördolda så här. Och med de här summorna smakar det illa.
Vad är problemet?
– Du går från en lojalitet med de som ska skyddas till en annan där du har ett vinstintresse först och främst. Du är ett bolag med affärshemligheter och är inte någon som framförallt är en röst för tjejerna som är tuff mot makten för deras skull, som vill dela information med andra för att få stopp på våldet, säger Jenny Westerstrand.
I sina svar till UNT har Madickengården bland annat pekat på sin höga kompetens när det gäller säkerhet. Jenny Westerstrand tycker att det finns skäl att syna den utvecklingen, som hon menar kostar kommunerna stora pengar för dyra placeringar, utan att det ger vad tjejerna som ska skyddas oftast behöver mest.
– Säkerheten är en fråga som de privata har ett intresse av att skruva upp. Men samtidigt skruvar man då ner de boendes egen förmåga att komma ut i samhället. Så klart finns de som kan behöva ett monumentalt skydd, men de är inte så hemskt många.
Ställer det högre säkerhetskrav att vara nischad mot hedersförtryck?
– Ja, så kan det så klart vara. Men jag har själv forskat kring hedersfrågor och vet att det finns olika idéer om hur man bäst ger skydd, säger Jenny Westerstrand.