För många med funktionshinder är personlig assistans en förutsättning för en bra tillvaro. Samtidigt har assistans i flera utredningar pekats ut som hårt drabbat av fusk. 2019 beslöt Uppsala kommun att öka kontrollerna av ersättning för personlig assistans.
Sedan 2019 har kommunen anmält 21 assistansutförare till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Enligt kommunen ifrågasätter man lämpligheten hos dessa 21 assistansbolag. Till följd av kontrollerna har kommunen stoppat utbetalningar eller krävt återbetalningar på totalt 3,9 miljoner kronor.
Här är några exempel på vad kommunen anmält till IVO:
* Ett bolag krävs på 210 000 kronor som ska ha betalats ut felaktigt under 2019. Enligt kommunen har bolaget fakturerat fler timmar än vad brukaren beviljats. Dessutom ska assistans ha utförts när personen varit på daglig verksamhet och då inte haft rätt till insatsen.
* Kommunen har nekat utbetalningar på 440 000 kronor till ett bolag som anklagas för att ha begärt högre ersättning än vad taxan anger. Vidare påstås assistans ha utförts på ett felaktigt sätt så att brukaren drabbats.
* Ett assistansbolag har begärt 72 000 kronor i ersättning för assistans när brukaren gått i skolan, trots att hen inte beviljats assistans under skoltid. Kommunen vill ha pengarna tillbaka och ifrågasätter om bolaget är lämpligt att arbeta med assistans.
En fuskmetod är att assistansutföraren begär ersättning för utförda insatser medan assistenterna i själva verket arbetat på annat håll. På så sätt kan de få dubbla löner. Ett sätt att avslöja det kan vara oanmälda hembesök hos brukaren. Kommunens kontroller begränsas dock till att granska tidrapporter och fakturor och oanmälda hembesök görs inte.
– Oanmälda hembesök kan upplevas som kränkande för individen. Innan kommunen inför en sådan kontrollåtgärd behöver en utredning göras för att väga för- och nackdelar mot varandra, uppger Jill Hägglund, enhetschef vid vård- och omsorgsförvaltningen.
Ett annat sätt att ta reda på om en assistent i hemlighet dubbelarbetar hos en annan arbetsgivare kan vara att ta in uppgifter från exempelvis Skatteverket eller Försäkringskassan. Men enligt Jill Hägglund går det inte, till följd av sekretess mellan myndigheterna.
Enligt henne handlar dock merparten av anmälningarna inte om fusk.
– De flesta ärendena gäller brott mot arbetstidslagstiftningen, säger Jill Hägglund.
Det innebär att assistenterna uppgett att de arbetat fler timmar än tillåtet. Arbetstidslagen sätter ett tak på högst 48 timmar per person och månad och det är den gränsen som överskridits. Det är alltså inte så att kommunen betalat ut mer ersättning för personlig assistans än vad brukaren beviljats.
Målet med granskningen av arbetstiderna är främst att se till så att assistenterna inte är uttröttade och att insatserna därmed håller bra kvalitet. Att en del assistenter arbetar långa pass kan enligt Jill Hägglund bero på att assistansutföraren har svårt att hitta assistenter. En annan orsak kan vara att brukaren har en bra relation till en viss assistent och därför vill att den personen utför en stor del av insatserna. Assistenten kan vara en familjemedlem och brukaren kanske inte vill ha hjälp av utomstående.
Kommunens kostnader för beslut om personlig assistans uppgick till ca 118 miljoner kronor under 2020 medan antalet brukare var cirka 125 personer.