Under många år tränade vi, joggade och gick på gym för att gå ned i vikt och skulptera fram en och annan synlig magruta. I dag, i takt med att det har forskats mer om fysisk aktivitet och när det har blivit känt för allmänheten vilken betydelse träning har för hälsan i stort, motionerar vi i allt större utsträckning av icke estetiska skäl. För många är det till exempel känt att fysisk aktivitet ger ett skydd mot hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.
Inte fullt lika bekant är det faktum att regelbunden motion även skyddar våra hjärnor från åldersrelaterat förfall och förbättrar våra kognitiva - det vill säga tankemässiga - förmågor. Vi blir helt enkelt bättre på att planera, koncentrera oss, komma ihåg saker, ta till oss information och lösa krävande uppgifter. Det menar hjärnforskaren Lars Nyberg, tillika professor i psykologi och neurovetenskap på Umeå universitetet.
Han och hans kollegor har nyligen studerat hur fysisk aktivitet påverkar hälsan hos ett 30-tal personer i 65-åldern och låtit en personlig tränare motionera gruppen flera gånger i veckan i ett halvår.
I studien, som ännu inte har publicerats,|endast preliminära resultat finns, har man föga förvånande sett ett samband mellan fysisk träning och förbättrad syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och balans, och man har även sett en positiv effekt på just kognitionen.
– Minnet, koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, med flera kognitiva förmågor, förbättrades avsevärt. Det är framför allt konditionsträning som ger de här goda effekterna på hjärnan, säger han.
Men det är inte bara äldre personer som drar nytta av att konditionsträna.|Den här typen av träning har i andra studier haft positiv effekt på den kognitiva förmågan oavsett ålder.
– Det finns studier som visar att fysisk aktivitet positivt påverkar barns inlärningsförmåga, förmåga att koncentrera sig och därmed ger bättre studieresultat.
De positiva effekterna på hjärnan har förklarats av att det nybildas hjärnceller när man tränar, hjärnan växer helt enkelt. Även blodcirkulationen i hjärnan ökar och därmed blodförsörjningen i kärlen.
– Det finns dessutom resultat som visar att förbindelser och kommunikationen mellan hjärnregioner förbättras.
Fysisk aktivitet ser emellertid inte bara till att hålla våra hjärnor fräscha i ett längre perspektiv. Det lönar sig även att träna på kort sikt. Att ta en rask promenad eller en löptur är inte, som man kanske skulle kunna tro, slöseri på dyrbar arbetstid.
Och att spara in jobbtid genom att strunta i lunchen och trycka i sig en macka framför datorn i stället för att ge sig till gymmet och gå på ett lunchpass är inte heller särskilt lönsamt. Faktum är att du förmodligen tjänar på att ta en paus och träna, för du kommer att vara desto mer effektiv och koncentrerad under resten av arbetsdagen.
– De som tränar på lunchen eller springer av sig på skolgården på lunchrasten förbättrar sin koncentrationsförmåga efter passet. Det finns tecken som tyder på att de blir piggare och mer alerta, mindre splittrade och kan fokusera bättre på sitt jobb, eller sin skoluppgift, säger Lars Nyberg.
En arbetsgivare som har märkt vad träningen gör för produktiviteten är Hans Lodin, vd på Springtime Electronic Publishing, som bland annat ger ut tidningarna Women’s Health och Runner’s World. Han uppmanar alla sina anställda att träna – ofta – och organiserar sedan många år tillbaka den så kallade "onsdagslöpningen". Dels tycker han att det är ett bra sätt att svetsa samman medarbetarna på, dels handlar det om att få motiverade och alerta medarbetare.
– Man mår ju bra av att komma ut i friska luften, rensa skallen och sedan komma tillbaka till kontoret påfylld av positiv energi. Man märker tydligt hur alla mår bättre och blir mer produktiva efteråt. (TT)