Det är lugnt på Kvarteret Rosendal, den kombination av kafé, vinbar och "livsstilsbutik" som Camilla och Marcus Frick driver. Här finns gott om spår från deras liv i byn Iten i Kenya där de vistas flera månader om året.
– Vi samarbetar med en fabrik, Creation Hive, där kvinnor med kronisk sjukdom arbetar och vi har byggt om skolan i byn med insamlade medel, berättar Marcus Frick.
Under nästa resa ska skolan kompletteras med en ny datasal är det tänkt. Det handlar om skolan där de tre barnen, Edda, Lave och Etel går i när de är i Iten. Annars går de på Bergaskolan i Uppsala.
– Edda har blivit lika mycket kenyan i själen som svensk, hon har varit i Iten varje år sen hon var ett år gammal. Hon och hennes syskon tar med sig en bit av den världen tillbaka till sina kompisar i Uppsala.
Men skolplikten sätter käppar i hjulet för familjens Fricks val att leva i två kulturer. De tre barnen går i årskurs fyra, två och i förskoleklass och omfattas alltså av skolplikten. UNT har tidigare skrivit om ett annat fall där en familj inte kom iväg utomlands av skolpliktsskäl.
– När Edda gick i förskoleklass och i ettan var det inga problem – tvärtom, det uppmuntrades av rektor och vi hade samarbeten mellan de båda skolorna. Men de senaste åren har attityden skärpts och i år har vi fått avslag, berättar Marcus Frick.
För att en längre ledighet ska beviljas ska tre kriterier uppfyllas enligt de nationella regler som kommunen förhåller sig till.
- Skolan i utlandet ska vara ett bra alternativ till skolan i Sverige.
- Kommunen ska få insyn i hur skolan i utlandet fungerar och hur det går för eleven.
- Kommunen gör en bedömning ifall det finns synnerliga skäl och att det är bra för barnet att gå i skolan utomlands.
Det finns alltså ett tydligt barnperspektiv. Utlandsvistelsen ska vara bra för barnet, det räcker inte att föräldrarna har ett viktigt uppdrag eller jobb att göra där.
– Vi tror att det är väldigt givande för våra barn att få leva i två olika kulturer, att verkligen få se att det materiella inte är allt utan att det finns andra värden, säger Marcus.
Barnen har hittills klarat av sin svenska skolgång utan problem.
– Det kriteriet är uppfyllt. Likaså det andra, att kommunen ska ha insyn i skolverksamheten. Det handlar om det tredje kriteriet, att det ska finnas synnerliga skäl för att bevilja ledigheten, säger Marcus.
Har du ingen förståelse för att skolplikten gäller och att det är svårt med gränsdragningar?
– Jag fattar att man vill komma ifrån att folk åker på vintersemestrar. Men om vår familj inte har synnerliga skäl så vet jag inte vem som skulle kunna ha det. Iten är som barnens andra hem.
Kan ni inte åka på skolloven i stället?
– Camilla och jag jobbar ju när vi är där, även om det är ideellt. På loven vill vi vara lediga med barnen.
Viktor Engström är avdelningschef för barn och elevhälsa i Uppsala kommun. Han håller med om att lagstiftningen är strikt.
– Jag tror inte att lagstiftarens intention var att hindra vårdnadshavare från att arbeta utomlands, utan att säkerställa barns rätt till skolgång.
Skolminister Lotta Edholm har också lovat att se över lagstiftningen eftersom lagen tolkas olika av olika kommuner.
I Uppsala kommun har sju ansökningar om att få fullfölja skolplikten i annat land (som familjen Frick vill göra) inkommit under hösterterminen. Alla sju har fått avslag.
Vad händer om man åker ändå – trots avslag?
– Det finns möjlighet att utdöma vite, säger Viktor Engström. Men det är en lång process.