Det finns ingen anledning att betvivla detta. Men det är en klen tröst för de patienter som tvingats vänta mer än två månader på specialistvård. För att få ta del av pengarna från regeringens kömiljard måste nämligen landstingen visa att minst 70 procent av patienterna får besöka specialistsjukvården och ges behandling inom 60 dagar. Kösituationen stäms av på månadsbasis, så det räcker med att erbjuda tillräckligt många patienter vård inom rätt tid någon period under året för att åtminstone tilldelas en liten del av kömiljardens resurser.
Men inte under någon månad förra året klarade Uppsala läns landsting av att erbjuda specialistvård för mer än 70 procent av patienterna inom två månader. Som bäst var det 68 procent som fick besöka vården inom två månader, som sämst 53 procent. För behandling är siffrorna ännu sämre: som bäst 67 procent, som sämst 41 procent.
De uteblivna pengarna förstärker bilden av ett landsting med problem. Majoriteten har drivit igenom en skattehöjning för att få ekonomin att gå ihop och Akademiska är mitt uppe i en kritiserad omorganisation. Landstinget klarar inte heller av att uppfylla vårdgarantins mål om att ge alla patienter vård inom 90 dagar. En knapp femtedel får vänta längre än så.
Situationen är förstås speciell i Uppsala eftersom Akademiska har så många patienter i kö från andra landsting. Men samtidigt lyckas andra landsting med universitetssjukhus uppfylla kömiljardens kriterier.
När den nya organisationen för Akademiska har satt sig, måste landstinget fokusera på balansen inom vårdkedjan. Närakuten är ett av flera goda exempel på hur tillgängligheten inom primärvården har ökat, men patienten ska inte bara veta att den begynnande öroninflammationen kommer att undersökas inom några timmar, utan även att höftledsbesvären kommer att åtgärdas inom två månader.
Också Uppsala läns landstings patienter har rätt att förvänta sig bra vård inom anständig tid.