Dyrt system fungerar inte
För tre år sedan investerade Upplands Lokaltrafik (UL) 30 miljoner kronor i radiokommunikationsystem till Swebus bussar. Det fungerar fortfarande inte som det ska.
Swebuschauffören Bo Svensson aktiverar radion i bussen.
Foto: Lars Gunnarsson
Det databaserade radiosystemet köptes från den tyska tillverkaren Init och togs i bruk i december 2000. Det ersatte ett NMT-mobiltelefonsystem som Telia tog ur bruk.
Det nya kommunikationssystemet är komplext och har byggts ut i etapper. Det ska klara av automatiska hållplatsutrop som bygger på GPS-navigering, automatiska SOS-larm, samtal mellan bussförarna och mellan trafikledningen och förarna.
Problem med täckningen
Radiosystemet ska ge trafikledningen större möjligheter att styra trafiken och snabbt ge aktuell information till resenärerna. Men utbyggnaden har gått knackigt. I Uppsala fungerar systemet bättre än ute på landsbygden.
- Vi har problem med täckningen. Särskilt runt Östervåla, Tierp och Heby har det varit problem. Vi behöver fler frekvenser för att kunna utöka täckningen, säger Peter Samuelsson, data- och it-ansvarig på UL.
Det händer att samtal bryts eller att det är omöjligt att etablera kontakt mellan trafikledningen och en buss. Vissa larm har inte gått fram till SOS och ibland har det gått ett larm utan att någon har larmat.
— Driftsäkerheten måsta öka och därför behöver vi testa mera. Det är 250 bussar som ska testas och det tar tid. För att vi ska kunna komma till rätta med larmfunktionen måste även SOS kunna ställa upp med sina resurser, säger Peter Samuelsson.
Bussförarnas fackliga organisation ser bristerna som ett allvarligt säkerhets- och arbetsmiljöproblem.
— Förarna måste kunna larma snabbt vid trafikolyckor. Hot och våld förekommer också, säger Bill Ericsson på Kommunal.
Bussförarna kan tills vidare komplettera radion med sina egna eller arbetsgivaren Swebus mobiltelefoner. Med ett fullt fungerande radiokommunikationssysten ska föraren enkelt kunna larma SOS genom att trampa på en pedal.
Inte leverantörens fel
UL framhåller att det inte är något fel på den tyska produkten. Något skadeståndsanspråk är därför inte aktuellt.
- Nej, det är inte leverantörens fel. Det beror också på oss. Radiokommunikation är inte alltid lätt. Från början räknade vi inte med att det skulle ta så här lång tid att få systemet i full drift, men om systemet är värt sitt pris eller inte vet vi först när det är fullt fungerande. Och då tror jag att det blir det väldigt bra för resenärerna, säger UL:s informationschef Sture Jonsson.
UL har fått statsbidrag för cirka en tredjedel av investeringskostnaden på 30 miljoner kronor eftersom systemet — när det fungerar — underlättar bussresande för handikappade.
Så jobbar vi med nyheter