Den svenska regeringen har i flera år ifrågasatt om Sverige ska fortsätta att ge mastersstudenter från framför allt Kina och Sydostasien gratis högskoleutbildning. I dag är det bara Grekland och Norden som inte har några sådana avgifter.
- Men både i Danmark och Finland har förslag på gång, förklarade Erland Ringborg när han presenterade studieavgiftsutredningens betänkande vid en pressträff i Stockholm på måndagen.
Skarp kritik
Förslaget har redan fått skarp kritik, framför allt från studenthåll. Det hade Ringborg svårt att förstå.
- Egentligen är en ganska marginell fråga, eftersom både utbytesstudenter och de som går forskarutbildning är undantagna. Enligt de senaste uppgifterna vi har skulle det röra sig om cirka 1700 studenter i hela landet, av vilka 1500 inte har stipendier. Därför tycker jag inte att den här frågan borde väcka så starka reaktioner som den har gjort.
Från studenthåll har inställningen hela tiden varit glasklar.
- Om det blir lika dyrt att läsa i Uppsala som i Harvard är det inte så svårt att räkna ut vart studenterna kommer att resa, sade Andreas Kembler, som var ordförande i Uppsala studentkår när frågan var uppe till debatt i somras.
- Det enda rimliga regeringen kan göra nu är att medge att man har hamnat i en återvändsgränd och skrota planerna på avgifter en gång för alla, säger Erik Hjort, dagens kårordförande.
Farhågor
Från studenthåll har man befarat att avgifter för utomeuropeiska studenter skulle vara första steget mot att avgiftsbelägga all svensk högskoleutbildning. Men så tycks det inte bli. Utredningen föreslår att svenska studenter ska skyddas i en särskild lagparagraf.
Att eventuella avgifter kommer att bli bland de högsta i Europa står redan klart. Det beror på att det svenska kravet på full kostnadstäckning. Däremot är siffran 80 000 kr per läsår i utredningen bara ett räknaexempel och ingen riksnorm.
- Det är upp till varje högskola att avgöra hyr mycket de utomeuropeiska studenterna ska betala. Kostnaderna varierar ju mellan olika utbildningen. Men principen ska vara densamma över hela landet, minst full kostnadstäckning.
Många befarar att antalet utomeuropeiska studenter skulle minska kraftigt om Sverige inför så höga avgifter. Erland Ringborg höll med.
- Vi vet att många av dessa studenter kommer till Sverige för att utbildningen är gratis här. Den gruppen kommer givetvis att minska om vi inför avgifter utan att vidta andra åtgärder som stipendier. När Storbritannien infört avgifter 1980 tog det sex år innan studentantalet hade återhämtat sig till sin gamla nivå.
Tidigast om två år
När kan avgifter införas?
- Tidigast läsåret 2008/09, svarade Erland Ringborg.
Ska avgiften betalas i förskott eller efterskott? Och vad händer om någon inte får råd att avsluta studierna?
- Sådana frågor överlämnar jag med varm hand till de enskilda lärosätena, svarade Erland Ringborg.
Läs mer i UNT