Många som hör av sig till UNT, inte minst via UNT:s bostadsenkät, reagerar på att nybyggda lägenheter är så dyra. Och enligt Stefan Sandberg, vd för Uppsalahem, finns det inte så mycket mer bolaget kan göra för att påverka hyrorna.
– Enligt lagen måste allmännyttan drivas på affärsmässiga grunder. Och varje projekt ska bära sina egna kostnader säger Stefan Sandberg.
Den totala kostnaden för ett byggprojekt ska ge en viss procentuell vinst, som en ränta på banken. Den vinsten ska vara i samma nivå som i de privata bostadsbolagen för att inte konkurrensen ska bli orättvis. Enligt Stefan Sandberg handlar det om en årlig vinst på mellan 4 och 4,5 procent på den totala investeringen.
Och det enda Uppsalahem har att spela med är de hyror som hyresgästerna betalar.
– När man lägger på våra drifts- och underhållskostnader är det bara att räkna fram en hyra. Det är en ganska enkel formel. Byggkostnaderna har ökat 20 procent de senaste åren. Och då blir hyrorna höga, säger han.
Johan Pelling, regionchef på Hyresgästföreningen, håller med om att byggkostnaderna är höga. Men han anser att Uppsalahem borde kunna se avkastningen på betydligt längre sikt.
– Det vi kan konstatera är att allt man byggt de senaste åren har varit en mycket god och lönsam affär för Uppsalahem. De här fastigheterna ska ägas av bolaget under lång tid. Och det måste inte gå runt under år 1 som det gör i dag, säger han.
De olika utgångspunkterna gör att Hyresgästföreningen och Uppsalahem inte kunnat komma överens om hyrorna för de nyproducerade lägenheterna. Resultatet är att Uppsalahem på egen hand bestämt hyrorna, vilket UNT berättat om tidigare
Ett resultat av det är också att Uppsalahem inte kunnat ansöka om det statliga bidraget för hyresbostäder.
Ett krav för att få stödet är att man förhandlat fram en så kallad normhyra på max 1 450 kronor per kvadratmeter. Översatt till olika storlekar innebär det en månadshyra på 5 306 kronor för en etta på 35 kvadratmeter och 10 304 kronor för en fyra på 85 kvadratmeter.
De projekt som Uppsalahem byggt på senare år ligger betydligt högre än så i hyra, och bidraget från staten på 6 600 kronor per kvadratmeter är inte tillräckligt för att få ner hyran tillräckligt lågt.
Enligt Stefan Sandberg är det dock inte vinstkravet som behöver förändras för att det ska vara möjligt att bygga så billigt.
– I Malmö har det kommunala bostadsbolaget MKB fått investeringsstöd i hyfsat centrala lägen. Då har de byggt standardiserade kåkar i ett helt kvarter. Och det är nyckeln även för oss, säger han.
Varför har ni inte byggt sådana hus i Uppsala?
– Det regleras i detaljplaner vad vi får bygga och inte. Vi har ett projekt som byggts i Stenhagen med sådana kombohus. Men då var vi tvungna att lägga ett båghus framför som bullerskydd, men också med ett annat arkitektoniskt uttryck. Och då kommer vi inte ner i kostnad för hela projektet.
Erik Pelling (S), kommunalråd ordförande i plan- och byggnadsnämnden, tycker dock att det är för enkelt att skylla byggkostnaderna på kommunens krav.
– Lösningen kan inte vara att tumma på kvaliteten. Jag tycker det är oerhört viktigt att det som byggs håller god kvalitet över lång tid. Då pratar vi generationer. Och det är en svår balansgång, säger Erik Pelling.
Några av de standardiserade hus som Stefan Sandberg talar om är också på gång. Ett exempel är ett projekt i Gunsta.
– Det är för enkelt att skylla på gestaltningen. Det är inte så att varje enskilt hus måste vara outstanding i det arkitektoniska uttrycket. Uppsalahem har massor med ritningar på redan genomförda projekt som de skulle kunna återanvända med vissa modifieringar för att få ned kostnaden. Det måste inte vara industriellt producerade hus som är framställda i en fabrik i Estland för att det ska bli billigt.
Enligt Erik Pellling är den sociala hållbarheten, där boendekostnaden är en del, nästa stora utmaning.
Kan man se de standardiserade husen även i mer centrala lägen?
– Vi är positiva till att pröva nya varianter. Och vi ska försöka hitta lämpliga platser för de här standardiserade husen. Men ett av misstagen i miljonprogrammen var att plottade ut exakt samma hus över stora områden. Det vore tjänstefel om vi begick samma misstag igen.
Fotnot: Johan och Erik Pelling är bröder, men de har olika roller och det är en slump att de här är intervjuade i samma artikel.