"Dyr och dålig mat på Akademiska"

Landstingets kostsamarbete med Västerås får svidande kritik. Kvalitetsbriserna är fortfarande stora. Ett helt nytt kök krävs för att lösa problemen. Samtidigt lovar Västerås rabatter och prisstopp för att rädda samarbetet.

Akademiska sjukhusets restauranglastkaj.

Akademiska sjukhusets restauranglastkaj.

Foto: Erik Kulo

Uppsala2012-05-24 15:01

När beslutet om att köpa färdiglagad patientmat från Västerås togs var ekonomin ett tungt vägande skäl. Det nedslitna sjukhusköket vid Akademiska krävde en totalrenovering. Genom att köpa in maten utifrån skulle sjukhuset kunna spara åtta miljoner kronor per år och landstinget slippa en dyr köksinvestering. Det blev inte så.

Enligt den kostutredning som landstingets produktionsstyrelse tar ställning till i dag, torsdag, har kostnaderna för maten ökat, och ett nytt kök måste byggas för 125 -145 miljoner kronor.
– Kostnaden för maten vid Akademiska är sju miljoner högre nu än 2009 när vi lagade maten i egen regi. Det pris man tänkt sig har inte blivit verklighet, säger Thord Hägg förvaltningsdirektör vid Landstingsservice.

Utredningen ger samarbetet med Västmanland svidande kritik: Patientnöjdheten är lägre i dag än 2009. Färre får i sig det dagliga näringsbehovet och färre tycker att maten smakar bättre och ser bättre ut. Potatis och grönsaker upplevs inte vara färdigkokta, köttet ibland segt. Det serveras för lite pasta och soppa går inte att få som huvudrätt på grund av att matvagnarna är anpassade för sjukhuset i Västerås. Leveranstiden för önskekost är så lång så att patienter avstår. All kost är inte näringsberäknad och det finns inga extra förråd av kosttillskott. Det gör att patienter blir utan speciella näringslösningar för länge och det påverkar tillfrisknande och vårtider. Det varierande energiinnehållet i maten försvårar insulininställning för barn med diabetes.

Ordförande i Uppsala-Västmanlands läns kostnämnd, Tommy Levinsson (S), instämmer i det mesta som står i utredningen, men poängterar att alla beslut har tagits gemensamt.
– Initialt blev det mycket mer problem än någon kunde förutse. Men mycket beror på att Akademiska inte har byggt ett mottagningskök som de lovat. Vi jobbar hela tiden på att bli bättre på alla sätt. Nu har vi haft prioritet på att hålla budget. Vi har gjort lyckade upphandlingar och kommer att gå med vinst. Det innebär att vi kan erbjuda våra kunder rabatter från i höst. Vi räknar också med att inte behöva höja priserna de närmaste två åren, säger han

Men patienterna då? Maten håller inte kvaliteten enligt utredningen.

– Vi jobbar hårt på det och vi har nått förbättringar när det gäller matkvaliteten, men vi måste göra mer. Sen finns det ett antal saker runt måltiden som också måste fungera – att patienterna får äta i fred, att maten är snyggt upplagt, att personalen har tid att servera, att samarbete mellan köket och avdelningarna fungerar...

Produktionsnämndens ordförande i Uppsala, Ludvig Larsson (FP), håller med om att det gamla köket vid Akademiska är ett av problemen.
– Det är anledningen till en stor del av bristerna. Maten är det inget fel på, men hanteringen och frånvaron av tydliga kvalitetskriterier i avtalet med Västerås. Det går ut 2014. Vi har gjort utredningen för att kunna ta beslut om hur vi ska gå vidare i höst. Fortsätta samarbetet med Västerås, handla upp igen eller producera mat i egen regi, säger han

Var det ett misstag att inte bygga i egen regi från början?

– Man kan inte säga att det var fel utifrån de förutsättningar vi hade då. Vi avstod av ekonomiska skäl. Nu måste vi bygga ett nytt kök oberoende av vilken modell vi väljer för att producera maten. Men risken är att det kommer att bli betydligt dyrare än om vi hade byggt nytt från början.

Vad har du att säga till de patienter som tycker att maten inte håller måttet?

– Att vi kommer att vara mycket noga med matkvaliteten nu. Den går före ekonomin. Vi har fått en bra utredning som vi ska studera noga med öppet sinne fram till vårt beslut i höst, säger Ludvig Larsson.

Bakgrund

2008: En utredning föreslår att Akademiska sjukhuset slutar laga egen mat och börjar köpa in färdigmat från ett utomstående kök med cook-chill metoden. Akademiska räknar med att spara åtta miljoner årligen och landstinget slipper totalrenovera det nedslitna köket. Ombyggnaden till mottagningskök beräknas kosta cirka 30 miljoner kronor och ska vara klar hösten 2010. Vem som ska laga maten är dock inte klart

2009: Beslut tas om att köpa mat från landstinget i Västmanlandsom har ett helt nytt kök i Västerås. Genom att laga all mat där räknar landstingen med att kunna sänka portionspriset från 67 till 55 kronor. Maten ska köras med lastbil från Västerås. Personalstyrkan kan reduceras i Uppsala och de som blir kvar anställs av Västmanlands läns landsting. En gemensam kostnämnd bildas.

2010: Matkostnaderna skenar. En räknemiss har höjt portionspriset med nära tio procent. Kostnader för avskrivningar, räntor och ökade overhead kostnader har inte räknats med. En portion visar sig kosta 59:95 kronor. Kostnaden stiger senare till 64:30. Landstinget besparing minska med flera miljoner. Samtidigt får matens kvalité kritik av patienterna. Personalen anser organisationen fungerar dåligt.

2011 Efter häftiga diskussioner om matkvalité och brister i organisationen beslutar den borgerliga alliansen att göra en utredning som ska se över hur den framtida kostförsörjningen ska se ut. Utredningen ska vara klar i april 2012 och visa om landstinget ska bygga ett nytt kök och laga maten själv, handla upp igen eller fortsätta som förut. Miljöparitet kräver mat i eget kök. Socialdemokraterna är inte lika säker.

2012 En måltid kostar i dag 69:35 kronor att producera - den som vill ha efterrätt får betala sex kronor extra. Den utredning som landstinget beställt är klar och har tre förslag; att kostproduktionen handlas upp redan i höst, att tydliga kvalitetskrav ställs på entreprenören, att landstinget bjuder in till en hearing om framtida krav på kost inom vården, att starta en utredning för att bygga ett nytt kök på Akademiska.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om