Skolkökens energianvändning per portion är bland de energisnålaste man kan tänka sig.
De rusande elpriserna har fått skolmaten att hamna i blåsväder när kommuner måste hålla hårdare i slantarna. Ett par exempel är Mölndals kommun som börjat servera mer vegetariskt och Kristinehamns kommun som börjat servera fler kalla rätter.
För Uppsalas del har man gått i en annan riktning.
– När det är så dyrt med mat är det ännu viktigare att barnen i varje fall får riktig och bra mat i skolan, säger Uppsala kommuns måltidschef Anders Sundin.
Skolservice i Uppsala har noterat att det går åt mer mat på måndagar i många Uppsalaskolor, vilket visar på vikten av bra skolmat eftersom barnen uppenbarligen ätit sämre under helgen.
För att inte behöva dra ner på maten i skolan har Måltidsservice inom Uppsala kommun inlett ett arbete med att få skolkockar att använda mindre energi när de lagar skollunchen. Tillsammans med bland andra STUNS, Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, ingår kommunen i ett projekt för att dra ner energitopparna under en dag i köket.
Fredrik Björklund projektledare på STUNS energi ser stora möjligheter med effektmätning och reglering som kan användas för att elen ska räcka till mer i Uppsala så att staden kan utvecklas mer.
– Energitopparna, då köket drar som mest brukar ofta sammanfalla med när elnätet är som allra mest belastat på förmiddagen, alltså mellan sex och nio ungefär. Om man får ner de högsta topparna sänks tim-medeleffekten vilket sänker elräkningen och ansträngningen av elnätet, säger Fredrik Björklund projektledare på STUNS energi.
Lösningen har varit både beteendeförändringar hos kockar och tekniska lösningar. Ofta när en kock ska laga skollunchen drar hen igång flertalet ugnar, kokgrytor och stekplattor samt diskmaskiner samtidigt för att allt ska flyta på så smidigt som möjligt vid matlagningen. I stället har man fått lära sig sprida ut starten av utrustningen under morgonen.
Genom att köra ugnarna på halveffekt kan man undvika onödiga effekttoppar i elförbrukningen, visar kocken Tina Holmstedt.
– Då har vi mätt hur topparna och dalarna ser ut och sedan tittat på om man kan flytta till exempel att koka ris till en tidpunkt där det är mindre tryck på elen samt starta diskmaskinen något senare. Ofta går det alldeles utmärkt. Det centrala är att detta blir en del av själva matlagningen, säger Fredrik Björklund.
Den här dagen är han på Tiundaskolan för att förevisa mätsystemet som visar hur mycket el köket gör av med på en skärm på väggen.
– Eftersom kökspersonal aldrig sett sin el så har det här varit en ögonöppnare. Det blir som en bil utan hastighetsmätare och så ska man åka runt och hålla 30.
Effektsystemet är kopplat till en skärm där kockarna kan se ett diagram över hur mycket el de gör av med och vid vilka tidpunkter under en dag.
På Tiundaskolan lagar kockarna mat till 2 300 elever varje dag. Kocken Lasse Sandbro tyckte till en början att det var jobbigt att lära sig laga mat på ett nytt sätt.
– Först tänkte jag egoistiskt att nu blir det nog bra mycket jobbigare för mig. Tio minuters jobb kommer ta en halvtimme. Men sen la sig den oron ganska snabbt för jag förstod att det handlar bara om nya rutiner och de är ju bara jobbiga i början.
Lasse Sandbro tyckte först att omställningen till effektsmart matlagning var jobbig men tycker nu att den funkar jättebra.
När det exempelvis är mat som ska lagas eller värmas i ugn, som pannbiff och potatis, ska man inte dra på alla ugnar samtidigt utan i intervall. Ett annat sätt att undvika energitoppar är att köra ugnarna på halveffekt.
Tina Holmstedt har jobbat som kock på Tiundaskolan sedan i maj och fick direkt lära sig det nya sättet att laga mat på.
– Jag är miljömedveten så jag tycker att det var kul att lära sig. När jag jobbade på båt var man alltid tvungen att ransonera med vatten och ju fler ställen jag jobbat på desto mer har jag lärt mig att ständigt vara beredd att lära om min matlagning.