Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Northwestern university i Chicago i en studie, som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Cell Metabolism.
– Våra försök är visserligen gjorda på möss, men det är troligt att dygnsrytmen i nervceller i hjärnan reglerar hungerkänslor och matintag också hos oss människor och andra däggdjur. I förlängningen skulle detta kunna vara en förklaring till varför sömnbrist och skiftarbete ökar risken för fetma och typ 2-diabetes, säger sömnforskaren Jonathan Cedernaes som har lett försöken.
I försöken har forskarna använt sig av genetiskt förändrade möss, som saknat den för möss normala dygnsrytmen i specifika nervceller, bland annat så kallade AgRP-celler, i området hypothalamus i hjärnan. Dessa genetiskt förändrade möss åt betydligt mer på andra tider av dygnet än vad normala jämförelsemöss gjorde.
– Dessutom såg vi att den onormala rytmen i födointaget hos försöksmössen hade en rad negativa effekter på ämnesomsättningen, till exempel viktuppgång, en ökad andel kroppsfett, höjt blodsocker och försämrad känslighet för hormonet insulin, säger Jonathan Cedernaes.
Dygnsrytmen är inte densamma hos alla celler i kroppen. Till exempel är muskelceller bäst på att jobba under dagen medan leverceller producverar blodsocker framför allt under natten.
– Samtidigt talar våra resultat för att dygnsrytmen just hos vissa nervceller i hypothalamus har en avgörande betydelse för hur celler i andra vävnader ute i kroppen reagerar på förändringar i matintaget och blodsockernivåer, säger Jonathan Cedernaes.
Forskarna fann också att AgRP-cellerna behövde en intakt dygnsrytm för att kunna reagera normalt på hormonet leptin.
– Detta hormon dämpar hungerkänslor och är även hos människor nödvändigt för att långsiktigt behålla en normal vikt, säger Jonathan Cedernaes.
Forskarna betonar att deras resultat ska ses som ett första steg för att förstå hur dygnsrytmer i specifika nervceller i hjärnan styr ämnesomsättningen och hungern.
– Förhoppningsvis kan ytterligare kunskaper kring dessa mekanismer, till exempel utifrån generna som vi har identifierat, hjälpa oss att motverka negativa effekter på vikten och kroppssammansättningen av till exempel skiftarbete och sömnbrist. Ett råd redan nu är att bara äta under dagtid och sluta äta några timmar innan man ska gå och lägga sig, säger Jonathan Cedernaes.