Drogtest av barn ska bli lagligt - "Föräldrar brukar inte säga nej"
I dag behövs föräldrarnas samtycke för drogtestning av barn under 15 år. Det vill justitieminister Beatrice Ask (m) ändra på.
- I dag kan polisen ta ett urinprov på en till synes påverkad 15-åring. Däremot kan vi inte ingripa mot hans eller hennes 14-åriga kompis som uppvisar samma tecken och symtom på narkotikapåverkan, säger Rikspolischefen Stefan Strömberg till TT.
Polisen har efterlyst en lagändring, men andra är kritiska till förslaget. Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund menar att det är kränkande.
- Vad händer om någon misstänkliggörs av skolan och det sedan visar sig att man haft fel? Då har skolan vidtagit en åtgärd som kränkt eleven, säger hon enligt TT.
- Det kränkande är om man inte bryr sig om att ungdomar har missbruksproblem. Det är ju inte värre än att ta ett blodprov. Det är inga konstigheter, säger Beatrice Ask till TT.
Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan, tycker att det vore en överflödig lagändring.
- Mina erfarenheter är att det inte är några större svårigheter att få med föräldrarna på att testa. Med ett medgivande från föräldrarna kommer man också mycket längre. Jag har inte stött på några föräldrar som sagt nej om vi misstänkt något. De är lika oroliga som vi, säger han och påpekar att det fungerat bra sedan Uppsala kommun upprättade Grundskoleteamet.
Grundskoleteamet sköter all drogtestning av grundskoleelever i Uppsala kommun. Även enligt Lena Westman, sjuksköterska i Grundskoleteamet, är det ovanligt att föräldrar inte går med på att drogtesta sitt barn om misstanke finns. Men hon är positiv till förslaget.
- Jag personligen tycker att lagförslaget är bra. Det viktiga är ju att barnen inte tar droger, säger hon.
Oftast är det skolan som uppmanar föräldrarna att kontakta Grundskoleteamet och de allra flesta ger sitt samtycke till urinprov. Att det skulle vara integritetskränkande att testa barn mot sina föräldrars vilja tror hon är olika från person till person.
- Man kan se det på två vis. Är man oskyldig kan man se det som en kränkning, men också som ett bevis på att man är oskyldig. Det är väldigt individuellt hur man reagerar.
Hon hänvisar till den lag om om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som infördes i april 2006.
Enligt Fjelkner är ett förbättrat samarbete med polis och socialtjänst en mindre komplicerad väg att gå.
Så jobbar vi med nyheter