I juni 2021 offentliggjorde svensk polis att man samarbetat med FBI kring en chattjänst kallad Anom. 12 000 kriminella individer runt om i världen hade förletts att skaffa Anom-telefoner i tron att de kunde kommunicera säkert.
I själva verket hade teletjänsten satts upp av FBI som i realtid kunde läsa de meddelanden som användarna skickade till varandra via Anom. Till stor del handlade det om olika narkotikaaffärer.
Göteborgs tingsrätt har nyligen avdömt ett mål som handlar bland annat om en transport av tio kilo amfetamin till Uppsala. Domstolen, som gjort en egen rättsutredning kring Anom–materialet, är i stora delar mycket kritisk mot hur svensk polis agerat.
"Utredningen ger inte stöd för att vidtagna åtgärder hade laglig grund i Sverige", skriver Göteborgs tingsrätt och fortsätter: "Det kan därtill inte uteslutas att den vidtagna åtgärden kan vara straffbar".
Trots den allvarliga kritiken kommer tingsrätten slutligen fram till att Anom–materialet kan godtas som bevisning i det aktuella målet och dömer tre män till långa fängelsestraff.
Tingsrätten anser dock att polisen inte följt lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Enligt HDA-lagen kan polisen i speciella fall ha rätt att i hemlighet ta sig in i till exempel människors mobiltelefoner för att ta del av sms, bilder och annat. Men eftersom åtgärden är så integritetskränkande omgärdas den av höga rättssäkerhetskrav.
För att polisen ska få genomföra hemlig dataavläsning krävs tillstånd från domstol. Anom–användare som befunnit sig i Sverige har fått sina meddelande avlästa, trots att ingen svensk domstol gett tillstånd, konstaterar tingsrätten. Att FBI styrt om Anom-chattar till dataservrar i något annat land spelar ingen roll eftersom själva inhämtningen av chattarna pågått i Sverige, argumenterar rätten.
Domstolen hävdar att insamlingen av Anom-material som skett i Sverige varit olaglig och kan medföra straff. I stället för att förhindra de otillåtna åtgärderna har svenska brottsbekämpande myndigheter tagit del av informationen och på sätt i praktiken deltagit i Anom-operationen, menar rätten.
Invändningarna stannar inte där. Enligt HDA-lagen måste en person vara misstänkt för brott för att hemlig dataavläsning ska få sättas in. Men många av de som använde Anom fick sina telefoner avlästa utan att det ursprungligen fanns några brottsmisstankar mot dem. Först efter att polisen upptäckt via Anom vad personerna sysslat med har misstankarna uppstått. Om polisen begärt tillstånd till dataavläsning i Anom-fallen hade det därför nekats i domstol, anser tingsrätten.
Domstolen anser vidare att Anom-insatsen motsvarar "en så kallad provokativ åtgärd, som skett utan stöd i svensk lag". Argumentationen går ut på att Anom-systemet gjort det enklare för kriminella att planera brott tillsammans. "I förlängningen får åtgärden därmed anses ha underlättat brottsutövande".
I fallet med den krypterade teletjänsten Encrochat har polisen inte fått samma kritik. Enligt tingsrätten är skillnaden att polisinsatserna vid Encrochat riktades mot bolagets servrar. Men i Anom har polisen hämtat information direkt ur personernas mobiler.
Även om polisen anklagas för lagbrott anser tingsrätten att bevisning från Anom får användas i rättegångar. Orsaken är regeln om fri bevisföring. Det innebär att det står parterna fritt under en rättegång att presentera all bevisning de kan få fram. Trots att Anom–materialet anskaffats med otillåtna metoder bedöms det som tillförlitligt och kan ligga till grund för fällande domar, menar domstolen.
Efter att ha konstaterat det dömer Göteborgs tingsrätt tre män för grovt narkotikabrott till fängelse i mellan 5,5 och 7,5 år. Bevisningen utgörs nästan helt av Amon-chattar.
Trots de anklagelser om olagligheter som förs fram mot polisen kommer domstolen inte att ta saken vidare.
– Till skillnad från polis och åklagare har domstolar inte anmälningsskyldighet, uppger lagman Göran Lundahl som är chef för tingsrätten i Göteborg.